Jag har inte tid
Jag har inte tid att blogga. Jag måste bli smart. Inte så troligt men jag tänkte trycka in lite kunskap inför tentan i morgon för att sedan låta den rinna iväg från min hjärna när jag äntrar spritens värld. Antalet kära vänner som ska med till fik@ uppgår nu till 11 personer, vilket gör att jag drömmer ännu mer om att bara få vara i Nyköping. Det vore ju så skönt. men bara 8 timmars plugg till (vem försöker jag lura) sedan ska jag förbereda mig på hemfärd.
kanske ska passa på och berätta vilken otrolig tillgång min far har varit i två dagar. när böckerna förklarar dåligt förklarar han bra. För första gången på 22 år har jag haft användning för gubben. Tur att han är gratis för jag har inte råd att utbetala några arvoden. Jag skulle dock kunna kräva honom på en summa för att han för en gång skull får prata med mig om något som han anser vara intressant och jag lyssnar faktiskt. Kors i taket. Nåväl, back to reality. Alla balansräkningar, kassaflödesanalyser och räntabilitetsberäkningar väntar på mig. Vi hörs på torsdag. jag hoppas på att kunna bjuda på massor med smaskit skvaller. Jag har även en date med David i köket efter att fik@ har stängt. Vi brukar då sitta uppe till 8 och dricka sprit. kan bli hur kul som helst.
Jag borde vara hysterisk
8.30 i morse hade jag möte. jag är student och vi är bortskämda med att få sova ut. men inte idag. och allt var mitt fel. Dock var mötet mitt initiativ. Jag trodde jag skulle få skrika, skälla, klaga och förnedra min kära skola på detta möte. Men icke-sa nicke. De var så tillmötesgående och uppmuntrande. Herregud vad har hänt med värden? Börjar den foga sig så att jag alltid kommer få min vilja igenom? Hoppas det. Då skulle det vara bra om jag kunde få börja denna ljusa värld med att välja tentafrågor till tentan på onsdag. de som jag kan, och inga krångliga grejer. Dock är jag oroad, mycket oroad. Min panikångest, irritation och aggressiva sida har helt lämnat mig. detta utesluter alltså hysteriska samtal till min syster där jag frågar efter råd och sen bara skriker. Faktum är att jag är glad och inte speciellt besvärad. det kan bara betyda en sak. jag kan ingenting men orkar inte fokusera mig för att det enda jag tänker på är spriten jag ska inta på onsdag på Fik@. Hmm, vilket dilemma. Men jag ska kämpa vidare. Håller nu också på att bakar för att sockerbehovet har satt in. Det vore ju fint om man bara kunde injicera lite socker och sen va det klart. eftersom jag inte orkar gå och handla så blev det helt enkelt baka. Men detta genererar ju disk. Tänk vilka oändliga problem jag har. Men jag behöver verkligen lite socker och kaffe. Jag vaknade nämligen 04.45. För många tankar som försökt att samsas i mitt huvud, men de gav upp och startade ett tredje världskrig, helt utan förvarning. Synd bara att det inte fanns en vettig tanke som krigade. Nåväl, det är väl helt enkelt min lott i livet. När man behöver sova - då går det inte. Nu ska jag kolla bakverken i ugnen. Toodeloo.
Kanske att jag ska tillägga att maj är helvetets månad. Elräkning, jävla tv-licens ska betalas, telefonbolaget kräver mig på ohälsosamt mycket pengar, man ska tydligen betala hyra VARJE månad, och mitt gym krävde visst också in en slant trots min långa frånvaro och sist men inte minst ska man betala för bredband och hemtelefonen ska betalas för trots att det bara är äckliga försäljare som ringer till den.. Men jag är inte bitter. Jag är sjukligt bitter. Jag visste att denna latenta sjukdom skulle krypa fram.
Kanske att jag ska tillägga att maj är helvetets månad. Elräkning, jävla tv-licens ska betalas, telefonbolaget kräver mig på ohälsosamt mycket pengar, man ska tydligen betala hyra VARJE månad, och mitt gym krävde visst också in en slant trots min långa frånvaro och sist men inte minst ska man betala för bredband och hemtelefonen ska betalas för trots att det bara är äckliga försäljare som ringer till den.. Men jag är inte bitter. Jag är sjukligt bitter. Jag visste att denna latenta sjukdom skulle krypa fram.
Glassat
Jag har glassat. Det vill säga ätit årets första glass på ett riktigt glasställe. 100 smaker fanns det. jag fick panik och beslutsångest och valde därmed choklad, daim och apelsin. Jävligt orginellt. Men roligare än så är jag ju inte. Jag gjorde ju i alla fall inte som Gustav, hittade på egna sorter så den stackars killen bakom disken blev helt förvirrad. Det var ju liksom som att välja 3 av hundra Gucci-väskor som man vill ha. Ni fattar väl själva att man väljer det som man vet kommer att göra en nöjd. Nåväl, det fanns en glassort som hette banan & rödbetor. Det var kanske det äckligaste jag har hört på länge. Men det finns ju folk till allt.
Igår försökte jag studera, precis som idag, men det tar verkligen stopp när solen börjat hitta hit. Därför kom jag på iden att Hamplans after-work utomhus borde invigas. Sagt och gjort. Dock var planen att vara hemma senast 12. Halv tre var jag hemma och då hade jag hunnit med ca 3,5 timmar på Wallers också. Så mina planer fungerar ju inte helt och hållet alla gånger. Det var dock fantastiskt trevligt och som den perfekta avslutningen toppade jag kvällen med två hamburgare på donkan. En helkväll som blev otroligt lyckad. Jag försöker fortfarande driva ur allt rose som finns kvar i mina ådror. Jag hoppas på att pommes frites ska göra jobbet. Yasmin kommer över på pompa-middag. Vad som kommer vara tillbehör vet jag inte riktigt. Mitt fokus ligger helt på pompan. Nu ska jag självdö i soffan en stund tills Y kommer. Som jag har längtat...
En helg med enbart studier?
Plugg, plugg, plugg. Det är ju typiskt. Fint väder och det verkar inte blåsa något avsevärt. Och vad gör jag? Jo jag sitter inne och ska nu traggla kassaflödesanalyser och lagar. Herregud, det är ju tragiskt. dessutom är det fredag och jag blickar framåt mot en oplanerad helg med förmodligen enbart studier. Men jag får ju se fram emot nästa helg som ska bli rolig.
Gårdagen bjöd på ett spinningpass som jag trodde skulle vara det sista jag gjorde i livet. Det var så jobbigt. Sedan var det stress, stress, stress för att möta mina vänner på olearys. det bjöds på något så fantastiskt som Stockholmsderby. kanske inte den vackraste matchen i går, men jag hade inte väntat mig så mycket mer. Vi får tacka någon pajas i AIK för en straff som gjorde att kvällen inte blev en skandal. Man vill ju inte att mitt älskade Djurgården ska förlora i råttornas borg. Jag var dock aldrig orolig, jag litar på mina killar.
Hör och häpna förresten, det lilla gymmet har nu kopplat in löpbanden. Det kan bli kul. Dock står de i en skrubb där man kommer att få springa och enbart stirra in i väggen. Väldigt fantasilöst men de finns ju i alla fall. Så nu är det dags att sätta igång på riktigt. får se hur länge det håller denna gång, men än så länge känns det bra. Nåväl, dags att plugga. Usch.
Har jag funnit dödssynd åtta?
Mitt hat växte idag. Inte likt en potatis som ligger i jorden och gror utan det liknade mer en explosion, dessvärre en inre. Typ som när två stjärnor krockar. Den enda stjärnan är dock jag. Högskolan på Gotland kan mer beskrivas som ett svart hål. Efter en förklaring om hur de kommande åren ska se ut blev jag ursinnig. Dock orkar jag inte gå in på detaljer för det skulle krävas för många fula ord som inte är inlagda i ordbehandlaren i min dator. Det enda jag vet är att mitt kommande liv i Rom är hotat. Det är oförlåtligt. Det är värre än alla de sju dödssynderna. Men efter två arga mail och ett samtal med min älskade syster kände jag att jag fått utlopp för mina känslor. Tur att ingen annan kom i min skottväg. Tur också att jag tyckte så synd om mig själv som jag gjorde när jag va på Coop efter skolan. En kexchoklad slank nämligen ner i korgen. Det perfekta plåstret på såren. Tänkte äta lite vitt bröd till kvällsmat som den sista touchen för att mitt humör ska vara på topp i morgon. Det är nämligen dag att resa till externredovisningshelvetet. Wish me luck.
Igår kom för övrigt meddelandet jag väntat på. Fik@ öppnar på onsdag. Hade hoppats att det var till min ära för att jag anländer till den vackra staden Nyköping då, men det är det ju inte. Jag tänker dock låtsas som det. Jag ringde Stavve igår och bokade hans bästa bord, vilket vi ännu inte vet vilket det är eftersom några jävla idioter brandbombat fika och därmed gick bord 18 i graven. Det skulle kunna vara dödssynd nummer åtta. Gör inte om det, vilka ni nu än var. Men samtalet slutade med att jag ska jobba fredag och lördag. Till min stora lycka. Jag ska tillbaka till mitt älskade fik@. Vem vet jag kanske blir kvar? Grädden på moset är också att jag ska få jobba med min älskade syster, något som glädjer mig enormt. Hon är ju bäst. Och för alla er Visbybor. Hon anländer på ön den 16:e maj och då ska vi slå klackarna i taket. Tror minsann att jag ska lufta mina rosa skor då. Hihi. Julafton!
Nu ska miserabla amerikaner få roa mig i 30 minuter. COPS!
Löpning och lite politik
Rumpan fick sig en riktigt bra träning igår. Det var också välbehövligt. Löpandet i skogen tog typ kol på mig, Jag kan säga att det är långt kvar innan jag är i tjejmilenform. Det va ju kanske ingen skräll. Men men. I övrigt så ser jag på nyhetsmorgon och dricker kaffe. Helt underbart. Jag hoppas i denna stund på att kaffe ska bota min träningsvärk. Det är dock inte så troligt.
Nu till lite politik. Clinton vann över Obama i natt. Det tycker nog inte jag är så bra. Jag anser nämligen att Clinton bara vill uppnå saker som hennes man gjort. Och i det läget kan man ju direkt se att Bush försökt att uppnå sin fars bedrifter och därför krigat och dödat lite väl många. Därför tror jag att Clintion kompinationen är en dålig kombination. Dessutom tror jag att hennes enda mål är att få komma in i det Ovala Rummet så hon kan hämnas på sin man. Det ärbara spekulationer, men högst troligt.
The world is moving
Jag ska ha min lesbiska debut idag. Tydligen ska jag hem till Jossan på pardate, men med ojämna par så blev min lott att vara Yasmins date. Spännande. Men jag antar att vi får vänja oss nu när toffeljossan ska toffla. Jag blev ju glad över inbjudan, det trodde man ju inte. Dock ska jag hålla min cykel borta från henne idag, men vet ju aldrig vad som händer. Hon har dock kompenserat mig lite efter lördagens bestulning. Hon tog med cykeln till skolan i går men sköt den upp för backen. Dessutom hade hon med sig en chokladkaka som plåster på såren. Nu kan jag ju inte hata henne längre.
Alessio, Fanny & Luca 
De första timmarnas törstsläckare på vårt älskade Art Café. 
Blommorna var på oss.
Sedan vill jag bara skicka ut en varning till alla Visby-bor idag. Känner ni att marken vibrerar så är det inga talande transformersbilar som attackerar och inte heller 2000-talets Pearl Harbour Attack. Det är jag som ska jogga i skogen. Och med alla laster (i form av otränad kropp) kan detta avspegla sig i lite rubbningar i marken. Detta ska dock inte alls ta för lång tid så bara vänta på att det ska passera.
Igår trodde jag att den största händelsen sedan månlandningen hade inträffat. Mamma har nämligen lämnat spår i bloggen i form av en kommentar och avslutade med en smiley. Hör och häpna. Dock ringde hon idag och erkände att det var Madde som fick skriva åt henne. Så jag antar att jag får vänta på denna revolution. Men jag tipsade henne om att skaffa en Mac, då kanske hon lär sig. Hon påpekade även att jag borde lägga in bilder på snygga killar i stället för min mor. Men som hennes avkomma måste jag ju hedra henne. Dessutom växer ju inte snygga killar på träd i Visby och jag har spenderat en månad här så några bilder kan tyvärr inte publiceras. Undra vem som är mest besviken, jag eller mamma?
facebook roar mig stundtals väldigt mycket. jag har fått en ny vän där. Egentligen är det inte en vän utan en person som jag och Fanny hatar innerligt. Dock har han publicerat bilder från en fest som var hemma hos honom, för två år sedan! Tänkte sno dem så ni får se vad livet i Rom bjöd på. Saknar det ju så mycket. Sedan behöver ju inte min längd på kjolen kommenteras något avsevärt. Det var ju ett vinnande koncept DÅ!
Alessio, Fanny & Luca De första timmarnas törstsläckare på vårt älskade Art Café. Blommorna var på oss. SOL - men det betyder inte att allt är underbart
Nu har min laggårdsvägg till rumpa rört lite på sig. Och nu ska jag laga mig ett skråvmål med husmanskost. Potatismos och fiskpinnar. Hah, det ni. Jag njuter också av det underbara vädret. Men eftersom jag är en skeptisk person måste jag hitta nackdelar med allt. Och det har jag gjort. De två främsta grejerna är: Jag har morgonsol på min balkong. Så pappa jag tror vi måste köpa en ny lägenhet så jag kan sitta och sola nu när vädret välkomnar även bleka människor i solen. Sedan kan man ju vara bitter över att de som har balkong med sol på får sitta där och bli lite bruna vilket gör oss blekfeta människor ännu blekare. Kanske även fetare eftersom jag måste tröstäta. Men det får vi väl se va? Dessutom ska jag plugga inför en cp-tenta och är därmed väldigt bitter. Gubben är inte klok. Förstår han inte att jag har bättre saker för mig. Typ fika i solen? Döööh. Och jag måste även tokplugga så att jag är safe inför sista kursen innan sommaren. Sätter jag den här så är mitt VG i Fek A säkrat. Så in i externredovisningshelvetet ska jag. Men jag kommer varken vara trevlig eller road.
Detta är också en skitmånad eftersom man alltid får stora och otrevliga räkningar när man som minst vill. Elrälning liksom. kan inte den snåla regeringen ens bjuda på värme och lyse. jag trodde vi var ett välfärdsland. men just nu känner jag mig som ett utblottat gatubarn. Innan jag ens betalt elen. När jag blir diktator på Cuba kommer jag ge fri el till alla. Jag ska även ha städhjälp och 14 diskmaskiner. jag hatar att diska. Fastän jag äter själv byggs det ett berg av disk efter varje måltid. Vad har jag gjort för att förtjäna detta?
Radioskugga
Även denna fantastiska söndag börjar närma sig sitt slut. Jag bestämde mig under dagen att jag ska leva i radioskugga. En avstängd telefon blev dagens största händelse. Kanske att jag ska börja med detta varje söndag? Dock missar man ju grejer och så glömmer man kanske ringa folk. Det börjar bli dags att sätta den i funktion igen. Men dagen har varit underbar i alla fall. Efter min söndagsshopping på ICA slank bland annat nya Elle ner i kassen. Jag spenderade två timmar med denna gudagåva. Självklart svävade jag iväg och känner att jag måste skaffa pengar. Snabba pengar. Det är banklång, bankrån eller prostitution som gäller. Vi får se vad det blir. Sedan skulle jag behöva gå till någon slags läkare och fixa mig lite här och där. En rumpförminskning skulle inte sitta fel. Insåg igår att min rumpa är Väldigt stor och min klänning som jag hade på mig igår var Väldigt kort. Hihi. För övrigt så fick man en t-shirt med Elle och detta kommer bli mitt nya slapparplagg. Tänk att tidningar ger bort gratisgrejer för tjocka människor. Det trodde man ju inte eftersom att allt annat i tidningen är minimalistiskt.
Vet ni vad det bästa med söndagar är? Det ska jag berätta.
Det är dagen man får dricka TVÅ Cola-Light.
Last but not least. Saknar alla i min älskade familj.
Och när jag kommer hem är mamma och pappa borta.
Det är nästan så att jag funderar på att bjuda ner dem en helg.
Det vore mysigt att gå runt på stan med mamma.
Det var sååå länge sedan. och nej pappa det är inte för att hon ska köpa saker åt mig.
Vi kan köpa nåt åt dig, du behöver en extreme makeover.
ÄLSKAR ER.
Tant kan minsann dricka sprit. Jossan kidnappar bara cyklar.
Jag hinner med några ord i bloggen innan jag ska till ICA och shoppa bakismat. Dock är jag inte galet bakis, för jag var inte galet full igår. Jag var inte snubbelfotsfull och ag har inte ångest i dag. Kors i taket. Jag undrar dock hur Yasmin mår idag, för hon va full igår. Grymt rolig och söt var hon också, det måste vart en vacker syn när hon trampade hemåt på sin cykel. Själv fick jag vandra hem för att Jossan lånat min cykel och dyrt och helig lovat att hon skulle komma tillbaka med den. Men det var bullshit. Det gör att jag fick stappla hemåt på mina högsta och oskönaste skor. Detta är oförlåtligt. jag hade ju till och med en plan för vart jag skulle ställa cykeln så jag kunde få sällskap till cykelparkeringen fr att sedan trampa hemåt. men nu fick alltså mina ben bära mig hemåt. Tack jossan. Jag förväntar mig en smörig ursäkt idag. och jag kan bara säga en sak, eller a två. Jävla banger och I told you so. Hoppas det kommer gräma dig att du missade en grym kväll. Men Yasmin har bytt ut dig mot en tuttkompis som heter Anna. De fann verkligen varandra på Munken och Y var inte alls sur över att jag var borta. Typ.
Måste kanske som expertkommentator på fotbollsfyran i visby uttala mig och gårdagens spektakel. Vi kollade på Addes match, vilket inte riktigt liknade en Serie A match. Killarna i det "rosa" laget bråkade om vem som skulle ta frisparkarna för att ingen kunde nicka. Känns som att deras tränare har lite att ta tag i. Till och med i damfotboll får vi lära oss att nicka. Shame on you boys. Nåväl det var kul i alla fall och Adde hittade sina lungor på planen till slut. Han har ju mer tränat på att dricka sprit än att träna fotboll. Men man kan ju inte vara både kung på planen och kung i baren. Adde kanske är det senare av de två. Trots att de rosa spelarna var tunna som tändstickor. Men vem är jag och uttala mig. Jag blev ju trött av att sitta och kolla på matchen så jag gick hem och sov en stund efteråt för att orka med festandet.
Måste säga att det var väldigt ljust ute när jag skulle gå hem. Och Visby i det tysta läget och i min ensamhet var kanske en av de vackraste saker jag sett. Om jag inte hade varit så trött hade jag satt mig på en bänk och kollat på soluppgången. men då hade jag fått sitta i några timmar och risken för att somna på en parkbänk hade varit stor. Och jag känner mig lite mer classy än så.
En helg utan ångest?
Jag hade vinfredag igår och vaknade idag. Utan ångest. Det är ju fantastiskt. Kvällen avrundades vid halv två och då körde Adde och hans kompis hem mig. Det var glädjande. Dock var jag inte snubbelfotsfull, så jag hade verkligen kunnat gå hem. Kors i taket.
Jag är idag lite sur på min syster som igår fick väldigt snälla sms av mig. fick jag något svar? Ehhh, nej. Typiskt Madde. Därmed ligger hon på min lördagsshitlist. Måste kanske säga också att vår middag igår var helt underbar. efter förrätten ringde även Mange, som är nere i Graz och pluggar. Han fick därmed bli en del av vår tjejmiddag över Skype och jag tror han var vårt manliga virtuella sällskap i över två timmar. Det var sjukt trevligt och väldigt annorlunda. Lets do it again sometime. Nu har vi även senaste skvallret från Österrike, vilket är kul.
Idag är det tvättdag. Det var dags. det är ju kul när man kan använda hela strumpor ibland. dock tror jag att de flesta av de jag äger ändå har hål i sig. Och som student är ju inte strumpor något man längtar efter att shoppa, så om jag tvättar ofta slipper jag köpa nya. om jag dessutom sitter hemma själv lite för mycket så behöver ingen se mina håliga strumpor. Sedan ska vi spana in Addes tekniska skills på fotbollsplanen, vi hoppas på underhållande div 4 fotboll i Visby. Måste ju säga att jag är stolt över allt engagerande i den lokala idrotten. Sedan blir det fest. Vi får se vad kvällen bjuder på. men allt jag vet är att ajg inte vill bli snubbelfotsfull och ha bakfylleångest i en vecka.
Foppatofflor. Uuu.
Igår var ingen bar dag så därför uteslöt jag bloggandet. Jag ahde liksom ingenting att dela med mig av. Egentligen har jag väl inte det i dag heller men de senaste dagarnas funderingar kanske kan få lite utrymme i alla fall.
Vi börjar med Foppa-toflorna. Herregud när ska de lämna oss? Kanske aldrig. Foppa i all ära, men han är ju kanske ingen modeguru. dock lyckades han ändå skapa en epedimi av toffelköpande, trots sin okunskap i mode. Detta måste betyda att alla människor utan någon som helst känsla för mode är de som äger ett par foppa-tofflor. Vad jag vet har ingen jag känner ett bar som de visar sig ute med, vet dock att John traskade runt i ett par i Thailand. Han har dock lovat att inte bära dessa något mer i någon vidare utsträckning. Vilket jag är tacksam för. hela detta resonemang kom dock igår då jag, Jossan och yasmin kanske hade pluggat lite för länge. Sjlvklart är jag övertygad om att Patrik har ett par och att han och Jossan kommer skaffa likadana. De kommer att kalla dessa deras partofflor. How cute. Not.
Sedan har jag funderat över att bygga en tidsmaskin. Jag ska då ta med mig lite handplockat folk, åka tillbaka i tiden och döda alla de människor som tvingar mig att lära mig redovisning. Gubbar för massa år sedan hittade på allmängiltiga regler, som nu komplicerar mitt liv. Därmed kommer jag att inför straffet att de ska dö i Giljioutinen (kanske felstavat, men det är ju en franskt ord - ni fattar ju vad jag menar) och alla människor som studerat redovisning kommer att stå i en skara runtomkring och skratta. Dessutom är dessa brott någonting jag aldrig kommer bli dömd för eftersom jag reser tillbaka. Jag är ett geni. Nu ska jag börja slipa på mitt nobelpristal. Se ya.
Mor min
Jag har fortfarande mammalängtan. Önskar att jag kunde vara på fruängsgatan och bråka om skinnsoffan. Det är liksom min och mammas grej. Hon säger alltid att vi ska dela, men det blir typ 25/75. Ehh, det är jag som får 25. Saknar henne i alla fall. det ska nog vara mitt enda statement idag. Puss mor.
Tänkte att min snygga mor även kunde få finnas med på bild, det är när Madde fyllde 25. Nu kommer hon bli sur för att jag lagt in en bild på henne. Hon säger altid att hon blir så dålig. Men du är så söt mor, så söt.
Hör och häpna förresten. Jag ska till gymmet snart och rensa mitt huvud. I hope it will work.
I am a soffpotatis
Det vackra vårvädret bjuder just nu på kallt regn. Och morgonen, som skulle vara så skön, bjöd på ett uppvaknande klockan 05.30. Prinsesssömngudarna har glömt mig, eller strukit mig från deras lista för sovande skönheter (bortse från det sista), sova är tydligen någonting som är överskattat. Inte från min sida men tydligen från mitt huvuds sida. Vet inte min kropp om att jag är otrevlig när jag är trött? Nåväl efter dagen i skolan ska jag inta soffan som den soffpotatis jag är. I love it. Skräptv kommer säkert få mig i form tills i morgon. Sedan vankas det nog utflykt, inga självmordsklippor denna gång, men vi kanske packar bilen med en engångsgrill och låter den premiären vara vårt fokus. Måste kanske börja tentaplugga snart också, men som den inbitna student jag nu är, så skjuter jag upp det mesta i mitt liv. Min plan var att börja för två veckor sedan, nu är det två veckor kvar. jag kommer kanske ge det en vecka, eller tre dagar som brukar vara mitt genomsnitt.
Kollade för övrigt på fotboll igår hemma hos Jossan. Tänk att de små råttorna fick med sig en poäng från Råsunda. Stackars Madde som stog i regnet och kände sig lurad på tre poäng. För mig var det ultimat med 1-1, för Madde, kanske not so much. Men om hon skulle heja på ett bar lag kanske även hon skulle få glädjas nån gång. För övrigt Madde kanske jag har hittat min nya Kim. vad tror du om Rajalakso? Hah, man vet aldrig.
Nu ska jag strukturera upp mitt soffliggande och planera inför kvällen storkok. Lasagne ska tillagas, och jag är grym på lasagne.
För övrigt saknar jag fortfarande Mamma. Och Fanny är förlåten. Hon ringde igår och bekräftade att hon ska komma med mig ner till Nyköping på Valborg. Love you girl. Tänkte övertala Mia att följa med också så dream team är samlat. Det går ju alltid så bra då.
Måndagsgöromål
Efter en miljon timmars sömn är jag redo att börja en ny vecka. Börjar dock fundera över hur pass gammal jag börjar bli. Mina bakfyllor är nämligen inte humana. Efter ca 12 timmar på soffan igår, helt utslagen, släpade jag mig till sängen. Där läste jag 6 sidor i en bok och somnade sedan som ett litet barn. Vad hände med ungdomen? och hur ska det bli i sommar? Förra sommaren hade ett högt tempo, så jag hoppas att jag ska klara av detta även i år. men försäsongen ser ju sådär ut.
Försöker studera lite idag innan jag ska till Jossan på lunchdate. Bäst för henne att maten står på bordet när jag kommer. Tror dock att jag kommer få vara aktiv och hjälpa till att laga mat. Men det ska jag väl klara. Men först måste jag hämta min cykel, som jag tror mig minnas står någonstans i närheten av Munken. Varför i hela fridens namn jag skulle ha med mig den i lördags kan man ju undra. Dock cyklade Johan och Olle ner till Munken med den, så jag hoppas att den fortfarande "lever". Fyllenivån va ju kanske inte helt normal på de två.
Jag är för övrigt också sur på Fanny, så jag hoppas hon läser detta. Hon skulle ringa mig igår efter sin lilla kärlekstrpp. Gjorde hon det? Icke. Därmed bestraffar jag henne till att komma med ner till Nyköping på Valborg. Det är det minsta hon kan göra. Kan ju jag tycka i alla fall. Ska väl säga grattis till henne för hon har fått nytt jobb. Men jag är lite sur så jag undrar om hon är värd ett grattis idag. Hon får kanske höra det när hon väl ringer. jag personligen utför just nu en tyst protest och vägrar ringa!
Snubbelfotsfull
Jag blev snubbelfotsfull igår. Som väntat. Med bara lunch i magen och två mackor innan festen kunde jag ju ha anat detta. Jag tror dock inte att jag gjorde bort mig allt för mycket. jag höll på att bli lurad till en fest som jag hade varit en outsider på, men efter ett tv-program hann folk jag känner anlända vilket gjorde min entré lite mer underlättad. Det var trevligt. Och efter ett snabbt glas på Elit begav vi oss till Munken. Det var där allt gick åt helvete. Två groggar för mycket och så var det kört. jag tror faktiskt att jag tacklade människor runtomkring mig. dock var väl Johan lika full så turen va att han var min vapendragare. Avslutade dock kvällen med att prata med Gustav, som var nykter så det kan finnas möjliga hot för trackning i morgon i skolan. Som tur är kommer min tv dag att förbereda mig på detta. Efter en landning på McDonalds begav jag mig hem i regn och rusk. Måste ha sett ut som en skräcködla när jag kom innanför dörren. Som tur är i dessa lägen är jag alltid själv, så människor besparas denna syn. Tur för dem. Tur för mig. 
Kanske ska nämna att det bästa med Munken, förutom spriten, är att jag får spendera kvalitetstid med min pojkvän. Han är underbar. Tänkte att jag kunde bjuda på en gammal bild av mig och denna underbara skapelse.
Visst är vi vackra?
Den största besvikelsen denna helg är min inställning till skolan. Jag försökte typ i en timme igår att verkligen plugga, men jag orkar inte, vill inte, kan inte. Antar att jag gör som vanligt med detta. Skjuter upp det och flippar. Stackars Madde, hon får alltid sopa upp efter mina utbrott. Kanske att jag ska varna henne i förtid. Men då känns det ju inte lika bra när det händer. Flippningarna ska ju vara naturliga. Visst Madde?
Nu ska jag fortsätta min fantastiska tv söndag. Detta paradis bjuder på det bästa av det bäst idag. Nästan som att Tv-Gudarna visste att jag skulle vara bakis idag. Maybe my prayers have been answered. Hah. Denna tablå innehåller bland annat DirtySexyMoney, One tree Hill, Friday Night Lights, Life of Ryan och sporten. Och om jag lessnar på någonting har min filmnedladdningsoskuld blivit tagen så jag har Gudfadern triologin som ett projekt denna helg. I Love Life.
Morgon & tränings dag!
Lördag morgon. 09.43. Ni kommer aldrig att tro mig men jag ska till gymmet. helt sjukt. kanske beror det på at jag hade en godisorgie för mig själv igår och jag somnade, helt utslagen, på soffan vid 23.00. Kanske inte direkt vad man kallar en drömfredag för en 22 åring, men vad ska man göra? Nu är jag dock sjukt laddad inför kvällens fest, Johan fyller 24. Han messade dock igår och sa att festen börjar runt 14. Tror jag kommer lite senare faktiskt. Jag är ju trots allt 22, och i detta avseende är jag gammal. Nu ska jag cykla i superblåsten till gymmet. (Jag va tvungen att säga det igen för det är ju smått otroligt). Uppdatering på mitt liv kommer senare. hah. det tror ni va? Men jag kanske ska svamla lite i bloggen åtminstone.
Buona Giornata.
Dagen blev ÄNNU mer ensam
Min fredag blev precis ännu mer ensam. Yasmin bestämde sig för att åka hem till Stockholm över helgen och Jossans föräldrar kommer hit. jag är fan mobbad. Dock upptäckte jag precis hur grym min dator är. Det var ju otroligt mycket lättare än vad jag trodde, det här med att fixa fram foton. Så här kommer bilden på mitt älskade hem och mina älskade rosa skor som jag av en oförklarlig anledning har lämnat i Nyköping. Jag vill ha dem här, jag vill ha en rosa dag!
Åhh vad jag saknar er.
Fredag är just nu en ensam dag
Det är fredag. Det känns som att jag har mycket att göra, men det har jag ju inte. jag är dock sällskapssjuk så in i helvete. Vet inte varför. Kanske är det för att jag verkligen borde plugga men inte alls har någon lust. jag och Jossan skulle ta en promenad idag också vilket förmodligen hade gjort mig gott, men hon är försvunnen och svarar inte på mobilen. What can I do? Ah, jag gör som vanligt, kollar på tv och är bitter i min ensamhet. Men det är så fint väder ute så jag vill inte bara sitta här och glo. Bäst för henne att hon ringer snart. Jag känner mig lurad.
Tänkte passa på att ge dagens ros till min mor, hon är så snäll och hon gör mig så glad. När vi pratade i telefon förut fick jag lite hemlängtan, det vore skönt att bara åka till Fruängsgatan å bli bortskämd. Dock skulle väl pappa hacka på mig tills min hjärnsubstans flyter ut på golvet. Så jag tror jag stannar på öjn.
Under bloggandets tid nu och ett desperat försök att ladda upp en bild på mitt kära hus ringde Jossan. Det var tydligen Patrik som hade tagit upp hennes tid. Tvi. Men han ska vara borta ett tag nu, så jag gläds ändå.
Jag har dock haft lite tur idag. David ringde, vilket alltid gör mig gott. Skönt att veta att han lever och umgås med Puff (dvs Tony) och att han inte slutat dricka sprit ännu. Väntar med spänning på att han ska få arslet ur vagnen och komma hit och hälsa på. Mycke löften från den karln, alldeles för lite action. Vi samtalade lite om städning också, han undrade om jag inte hittat någon polack ännu som kan göra skitjobbet. Tyvärr inte, CSN tillåter inte de utgifterna, man har ju liksom tur som har råd med tandkräm nuförtiden, så jag tänker bara låta alla smuts omfamna mig i mitt hem. Han berättade dock att detta inte brukar fungera, han har testat, men jag måste ju kolla om det funkar på mig. Lever man på existensminimun kan man ju leva ohälsosamt också. Jag duschar ju i alla fall. Än så länge.
Nåväl, nu ser jag fram mot en bal på slottet. Dock handlar min bal om att jag behöver dricka sprit och glömma att jag måste plugga. Jag orkar inte!!
Hittade ett citat idag som jag gillar och tänkte ta med mig genom livet.
Önskar dock att jag läst detta när jag var liten.
Det är ohälsosamt att betrakta sig själv genom andras ögon.
Moahhhaha
Då var det dags att blogga. Mitt innehållslösa liv bjuder inte på så mycket. Därför tänkte jag dricka vin i kväll. Oftast blir jag både rolig och trevligare då. Jag tror jag gillar mitt fulla jag. Låt oss kalla henne Alkade Agata. Rimmar ju på Ragata och det kan ju också stämma med lite sprit i kroppen. Its a win-win. Men idag ska jag dricka med måtta. Vi ska spela spel hemma hos Jossan så jag antar att jag måste kontrollera mig själv. Dessutom ska jag förnedra PuckotPatrik (Han ska få ett nytt nedvärderande namn varje dag). Det är dags att visa vem som bestämmer. Dessutom är det alltid roligast att förnedra macho hockeykillar som tror att de äger världen. Han ska förbereda sig på David möter Goliat. Moahhhaha.
Kanske är det dags att berätta vem Patrik är. Vi skulle kunna kalla honom en ny bekantskap i Jossans liv. Jag gillar ju Jossan, (jag måste inte gilla honom) jag måste bara stå ut med honom=) Han är precis sådär rolig och irriterande som gör att jag alltid letar efter en kommentar som ger en gnutta hopp om ett verbalt ordkrig. Han är lite lik David, för alla er som känner Herr Carlsson. Han är även en människa jag aldrig skulle säga att jag gillar. Vi har inte lagt det på den nivån. Skulle även kunna lägga ut en bild på denna människa, men jag vill inte sänka standarden på min älskade blogg.
Skolan bjöd inte på så mycket idag. En liten lunchshow ala Lukas, som inneffatade mest äldre människor sexbehov samt Gustavs föräldrar. Detta bidrog till att Gustav tappade matlusten. Fel bilder av äldre människor och föräldrar kan alltså vara den nya vägen till size-zero. Jossan har själv kommit på detta recept. Hon ska nu testa det i helgen. Fan va alla är twisted på denna skola och framför allt på denna ö. Kanske är just därför Patrik kan bo här. Han känner sig normal i denna freak-show. Grattis. Moahhhaha, Loser.
Efter förnedringen i Monopol ska jag kalla dig Loser times 2. För alltid. Och lilla gubben, du ska veta att en elefant aldrig glömmer. Förbered dig på ditt liv som en slagen man. Nåt som du dock är van med, eftersom du spelar hockey och att stå upp som en man ingår ju inte direkt i din spelstil. Tur att det finns andra som täcker för dig. Jossan får kanske göra det ikväll. Manligt. Moahhhaha.
Kanske är det dags att berätta vem Patrik är. Vi skulle kunna kalla honom en ny bekantskap i Jossans liv. Jag gillar ju Jossan, (jag måste inte gilla honom) jag måste bara stå ut med honom=) Han är precis sådär rolig och irriterande som gör att jag alltid letar efter en kommentar som ger en gnutta hopp om ett verbalt ordkrig. Han är lite lik David, för alla er som känner Herr Carlsson. Han är även en människa jag aldrig skulle säga att jag gillar. Vi har inte lagt det på den nivån. Skulle även kunna lägga ut en bild på denna människa, men jag vill inte sänka standarden på min älskade blogg.
Skulle nu kunna gå över och prata om ett annat ämne. Typ mig själv. Men sen insåg jag att det är dödfött. Det är ju tomt. Men jag är glad ändå.
Vill dock påtala att alla mina Moahhhaha är tillägnade Mia och hennes monstergarv. Tänker på dig och på det när jag sitter i skolan och bokför. Det gör mig glad. och du stumpan, det är dags för ett snart....
Nervvrak
Ahhhh. Mina nerver sitter utanpå kroppen. Jag sitter som ett damp barn i soffan och min syster suger som stöd. Jag pratar förstås om att jag kollar på fotboll, Manchester United mot Roma. för ett år sedan blev det 7-1. Om inte Doni fanns skulle detta kunna hända igen. och om Mexes slutar gå bort sig kanske försvaret kunde hänga med. Men jag antar att han tror att jag och Cristiano sitter hemma och har en myskväll, vilket stör honom. De Rossi siktar mot stjärnorna och jag förstår ingenting.
Tack jossan för att du tycker om mig när jag är bitter. Men jag är ju inte bitter, jag är ju bara född fel. För övrigt funderar jag på att ta med planktramparPatrik och knuffa honom ner för stupet. Kanske vore bra för honom att få sig ett kallt dopp nere i vattnet, så han vaknar upp i verkligheten. Han har ju bott i Visby i 4 år och har ingen verklighetsuppfattning. Om han vore smart skulle han också veta att normala människor uppfattar Visby som ett tillfälligt hem, typ behandlingshem, och vi hoppas alla på att komma härifrån med hälsa och huvud i behåll. Men jag är ledsen, redan efter sporadiska möten med denna människa har jag tappat hoppet. Nu kan vi inte göra annat än att be för honom. blir dock svårt eftersom jag inte tror på Gud.
Åter till fotbollen. Forza Roma!
Jävlar!
Jävla Telenor, Jävla gubbe, Jävla skola, Jävla hjärna. Ingenting fungerar för mig just nu. Bittra Berit har helt och hållet tagit över mig. Och hon kräver utrymme. Allt började med att telenor har bestämt sig för att sabba mitt liv genom att skicka telefonräkningar. fattar de inte att jag bor på en ö och telefonen är ett en grej jag måste använda mig av för att överhuvudtaget ha kontakt med omvärlden. ( Jag kommer inte avslöja någon summa därför att pappa läser bloggen, och eftersom min hjärna redan är utbränd pallar jag inte moralpredikningar). Det finns ju liksom fortfarande de människorna som är tvingade att älska mig. Typ mamma, pappa, Madde och David. David slinker in på ett bananskal som sonen mor och far aldrig fick och så är han precis som den irriterade storebrorsan. Men jag gillar honom, av någon oförklarlig anledning.
Bittra Berit hatar 2 gubbar skoningslöst också. Den första är Sture, gubben som ska lära mig saker i skolan. Jag har seriöst funderat på att bara ställa mig upp och skrika rakt ut för att gubben är så opedagogisk. Men jag besparar mina stämband detta, trots att gubben är värd det. Sedan har vi gubbjävel nummer 2. Han jobbar på Linderbergs Grant Thornton, han skulle lära oss bokföring i ett bokföringsprogram. Men på grund av hans okunskap har jag spenderat 4 timmar idag med att fixa saker han förorsakat. Tror inte gubben att jag har ett liv eller? Observera att detta var en retorisk fråga. Inga svar om detta krävs eller behövs. Jag har ju ett liv, det är bara jävligt innehållslöst. Men gubben får mig att fundera på vart världen är på väg och absolut vart den har varit. han är från generation baby-boom. Det säger en del. Tror att de vet bäst, kan ingenting och ger sig aldrig. Ut med det gamla och in med det nya! (Jag skulle då förslagsvis vara det nya, men jag kan ju fan inte ens bokföra så jag funderar på att söka en gymnasielinje igen, typ barn och fritid så jag får känna mig smart. Eller kanske bygg så jag får banka ner saker med yxor).
Jävla skola och jävla hjärna baseras på gubbarna och min trötthet. Generna för bokföring har jag garanterat så jag kan tyvärr inte klandra far min. Annars är detta alltid att preferera. Så har jag ju levt i 22 år tidigare, men nu måste jag hitta något eller någon annan. Skit också.
Bittra Berits syrra befinner sig i den del inom mig som Berit lämnat utrymmer för. Alltså Aggressiva Agda. Så alla människor i Nyköping är nog glada över att jag flyttat hit, till ön som jag bara vill glömma. Men jag trivs också här just nu. Märkligt. Kanske är det för att jag är märklig. Humf? okej enough with the svammel. Nu till seriösa saker.
Jag måste ta viktiga beslut idag. Ska jag trösta ett fotbollslag eller min älskade kille? jag måste nog välja att bara trösta Cristiano, för hela mitt hjärta slår för Roma. Dessutom är Cris (testar smeknamn) söt när han gråter. En egenskap förmodligen bara 10 killar på jorden har. De som ligger på min tio-i-topp lista. Jag ska lista den någon dag, så ni förstår vilka killar ni ska hålla er borta ifrån. Detta gäller inte bara tjejer.
Global warming
Global warming my ass. Vi måste samla trupperna. Vi måste börja missbruka hårspray så ozonlagret blir tunnare, vi måste köpa fler rosa smart cars och köra några varv runt jorden. Minst. För i april ska jag ha värme, och det har jag inte. detta är faktiskt inte guds straff till gotlänningar utan guds straff till oss trista svenskar. Så det så. Därför råder jag alla att kolla på hairspray så ni vet hur man missbrukar spray så jag kan få lite värme och vårfint. Det vore bäst för alla, för jag blir trevligare då. Jag var nämligen tvungen att cykla till Jossan, min Mac har en date med en ensamstående mor (dvs Jossans Mac) och hennes barn (Word, Excel och MSN inställningar). Jag hoppas att denna date blir lyckad. Efter detta ska vi försöka leva i pappas värld och göra bokföring. Alltså en grå dag i mitt liv. Jag vill fan ha en rosa dag i stället.
Nu ska jag get down to business. Skriver snart igen. Eventuellt censurerat efter studierna.
En besvikelse - eller kanske två
Som den öppna människa jag är försöker jag att alltid vidga mina vyer. Och som den tv sucker jag är försöker jag kombinera detta med mitt tv-tittande. Efter traditionella program bestämde jag mig för att ge Cashmere Maffia en chans. Jag trodde de skulle vara bitchiga, skoningslösa och slampiga. Precis som jag kan vara, förutom det sistnämnda. Men herregud de är ju precis som jag är, på en av mina snälla dagar. Besvikelse. Jag trodde jag kunde bounda med dessa tjejer. Men icke. Jag känner mig lurad och vill ha pengarna tillbaka. Därför ska jag ringa radio och tv tjänst i morgon, och med ett utarbetat underlag se till att jag får tillbaka min förlorade tid - i pengar. Jag kommer alltså att dela 508 kronor ( vilket var tv-avgiften för några månader) med antalet timmar jag ser på tv. Jag tror att jag minst kommer få tillbaka 2,50. Många bäckar små. Den enda ljuspunkten jag såg var en snygg Gucci-väska. men som ni alla vet är Gucci fortfarande bara drömmar för mig, eftersom min mamma fokuserar på att shoppa Furla till sig själv och inte till mig. Inte ens det är jag värd. Förmodligen för att jag glömde hennes födelsedag. Men jag mindes ju pappas. Kanske ska spela de korten. dock tror jag att han kommer vara tvungen att lida av allvarlig demens för att han ska köpa mig något liknande. Men skam den som ger sig.
Detta borde vara två besvikelser. Dock är jag ju van. Alla motgångar jag har. Men jag tror att turen kommer att vända. tack vare David. han skickade ner mitt legg till ön och en kenokupong. Snacka om fastlandshumor. I love it. Men nu ska jag bli miljonär och David får inte ett öre. Hah! By the way David. En grej slog mig idag. Du är fortfarande skyldig mig 24 slavtimmar efter något jag landade för mer än ett år sedan. I love my power and you are my bitch.
Ett påtalande
Jag har hittat min Mac:s första svaghet. Gucci är inte inlagt i ordbehandlaren. Herregud. Vart är världen på väg? Om detta forsätter kanske jag måste reklamera. Strike one. Jag hoppas det inte blir fler Mr Apple!
Detta borde vara två besvikelser. Dock är jag ju van. Alla motgångar jag har. Men jag tror att turen kommer att vända. tack vare David. han skickade ner mitt legg till ön och en kenokupong. Snacka om fastlandshumor. I love it. Men nu ska jag bli miljonär och David får inte ett öre. Hah! By the way David. En grej slog mig idag. Du är fortfarande skyldig mig 24 slavtimmar efter något jag landade för mer än ett år sedan. I love my power and you are my bitch.
Den korkade blondinen har uttalat sig
Korkad blondin på ingång. Ni kanske inte tänker på mig i första hand, men idag refererar jag till mig själv som detta. Efter att ha klottrat ner 5 sidor i mitt anteckningsblock med siffror och T-konton är jag lost in space. Och om jag ska vara ärlig, up to this point har jag verkligen varit hyfsat nöjd med mina insatser i skolan. No more. Bokföring - my ass. Funderar på att klä ut pappa till en 22-årig blondin och låta honom skriva min tenta. Han tycker ju att han är snygg så han skulle säkert kunna lägga sig på min nivå. Eller inte. Jag har faktiskt lite högre tankar om mig själv. Men min pappa är en sån där människa man gillar för hans personlighet (kan inte tro att jag säger detta) och inte hans utseende. Men nu ska jag inte vara taskig. Han fyller ju faktiskt år idag. Grattis Pappa! Som present kan du få äran att köpa mig den bilen jag publicerade i morse. Bra va?
Jag vet inte hur mitt liv ska fortsätta idag. Min lägenhet är en sanitär olägenhet och den nya dammsugaren borde invigas. Disken borde diskas och alla papper borde sorteras och arkiveras. Dessutom borde de oförskämt fula pelargonerna i köket skickas ut från balkongen. Men mamma har bestämt att dessa ska finnas i mitt kök. Hennes vilja är min lag. Not so much, men jag orkar inte köpa nya blommor och jag är för feg för att sno. Men herregud, jag har ju alldeles för många måsten i mitt liv. Jag kanske kan åka till Gråbo och anlita någon liten polack att utföra arbetet för 200 spänn. det är ju till och med avdragsgillt. Ska bara knata ner till skatteverket och skaffa en F-skattesedel och sedan upprätta ett bolag. Allt jag kommer ha i mitt företag kommer vara kläder, så jag kan dra av momsen på dessa. Man kan ju för sjutton tjäna 25% på allt man köper. varför har jag inte tänkt på detta tidigare? Dessutom borde jag kunna skriva på CV:n att jag under min studietid bedrivit en seriös verksamhet. Jag borde ju få Nobel-priset.
Grattis igen far. Du är så gammal nu!
Min SMART!
Det här är vad jag vill ha på en måndagsmorgon. Pappa, om jag tar körkort kan jag få en bil då? =)
Detta är ju drömmen för en tjej som mig.
Ha en trevlig dag, jag ska försöka lära mig att fiffla med bokföring i skolan så jag kan köpa denna bil.
En sista grej bara: Jag hade läsarrekord igår. Min lycka tar ju aldrig slut. Kommer dock inte prata om antalet för många skulle reta mig. Själv är jag glad för det lilla. Det är ju sån jag är som person. Eller inte.
Bloggmummel i tristhetens land
Tredje blogginlägget idag, och fortfarande kommer inget vettigt ur mig. Vad ska jag då berätta om? Kanske att min mamma försöker ersätta mig på lördags och söndagsmiddagarna. Bara för att jag flyttat lite avsides försöker de frysa ut mig. Min egen familj liksom. Idag fick mia min plats vid bordet. Och mamma lät glad. För några veckor sedan tog John min plats. Vet inte om Madde är hjärnan bakom allt. Hennes avundsjuka har alltid varit påtaglig. Men Madde, kära syster, det är inte klädsamt. Dock är det väl mer klädsamt för dig än de kläder du har i garderoben. Jag bortser dock från mina finklänningar som av någon anledning hänger på fel sida av Fruängsgatan. Det är inte okej. Allt hade varit bättre om du bara skaffat dig en lägenhet i Ronna där du egentligen hör hemma. Hur mår turk-mercan förresten? Nåja, nog med skitsnack om min syster som jag är dömd att älska enligt blodsband. Love U!
Har spenderat en lång stund av kvällen med min dator och YouTube. Herregud, det verkar ju vara mer beroendeframkallande än alla droger som finns. Självklart fastnade jag i Rom träsket och har nu lyssnat på RomaRomaRoma ca 100 gånger. Jag blev tårögd varje gång. Sen kollade jag på några Art Café bilder, och det gjorde ju inte livet lättare. För att tända av från mitt youtubedrogintag spelade jag poker på Facebook. Något jag verkligen suger på. Men jag kan ju alltid låtsas om att jag är en pokerhaj och jag kommer snart att kräva fejjan på alla pengar jag vinner. I just have to build my case.
Jag är dock fortfarande helt förlorad i Macs värld. Uppenbarligen kan jag fortfarande inte ladda ner filmer. Ingen skräll direkt. Det är många områden jag är inkompetent på med detta tar priset. Kan det vara pappa Ulfs gener han gärna ville skulle leva vidare. Kan jag kanske passa dem vidare till Madde? Hon är ju bra på vissa grejer så hon kan få lite inkompetens av mig.
Snart ska jag kolla på någon ny serie som verkar likna min förra horbok som jag läste. Tänkte snappa upp lite tips ifall att min utbildning går åt helvete. Vem vet vad som händer efter ett år på ön som Gud glömde. Vet inte om han glömde eller valde bort denna ö - hur som helst klandrar jag honom inte. Men med några nya bekantskaper ser jag ljuset, långt borta och ni ska veta att tunneln är jävligt smal. Med min rumpa ges inte mycke utrymme för inandningsluft.
Nu ska jag lyssna på Antonello Venditti en gång till.
Rosa och ekonomiskt oberoende=glädje
Resten av dagen satsar jag på en rosa upplevelse. Det är mina bästa stunder. Det betyder soffan, sofftäcket, skräp tv (bortsett från Life of Ryan - för det är äkta kärlek och inte skräp), godis och Cola Light. Detta är alltså min rosa bubbla. Det gotländska upplevelselivet idag avsåg en självmordsklippa och hus. Jag är fantastiskt lycklig över att jag kom till klippan, och inte hoppade och att jag levde när jag kom dit för Jossans bilkörande idag var klandervärt. Herregud, flickan höll sig knappt på vägen. Dock kan detta bero på personen som satt i passagerarstolen bredvid. I say no more. Jag lever i alla fall, och är lycklig över att ha livet i behåll.
The walk of shame. Ibland önskar man att människor var med i the hall of fame i stället. Det va länge sedan jag hade en walk of shame, kanske i påsk då John och jag blev utkörda ur mitt hem på grund av att vissa fyllon (Sofia & Em) däckat så sovplatserna va fulla. kallt va det och jag fick gå hem utan strumpbyxor. Anledningen till ämnet är att gotlänningar borde, rent logiskt, satsa på att hitta sina hemsläp i närheten av sitt eget hem. Vi plockade nämligen upp en person idag, innan turistandet, som hade en walk of shame i typ terra nova. Det är fan långt. Men han va nöjd och glad, så hans walk of shame var inte så pinsam. Synd, för det är roligare att reta folk när de skäms. Där har vi ämnet: skadeglädje är den enda sanna glädjen. Glädjen jag älskar när den inte drabbar mig och det var länge sedan. Hah.
Jag är just nu ekonomiskt oberoende. I den nymodifierade versionen. SEB:s nya reklam är rolig, men ändå så dålig. Dock fastnade jag för detta: Killen har inga pengar och är därför oberoende av dem. Så jag är stolt och glad över hur begrepp kan utvecklas. Nu ska jag åka till Stureplan, snylta till mig champagne och berätta för alla att jag är ekonomiskt oberoende. Jävlar vilka ragg jag kommer få, eftersom alla är pengakåta och i en viss utsträckning patetiska. Sen vilket av begreppen det avser ska alla idioter på stureplan skita i. Jag har ju i alla fall lånat min nollexisternade inkomst av CSN och inte av pappa. Det är något man kan skryta om. Eller inte. Men jag har i alla fall valet. Så de så. Hah.
Gotländska upplevelser
Tack Sandra för att du berättar hur livet borde vara. Du har helt rätt. Ön har varit dum emot mig. Den tvingade mig att dricka sprit i fredags, med all in som motiv. Galet. Även galet roligt. Men jag förtjänade absolut inte att må dåligt igår. Dumma, dumma ö. Men jag ska ge öns och mitt dateande en andra chans. jag ska åka till högklint om några minuter med Jossan och Patrik. Spännande. Jag har inte googlat stället (det är förmodligen inte registrerat på där) men jag ska verkligen ge det en chans. Antar att det är någon socken där det bor arga gotlänningar. Men jag ska ta med mig mitt bästa fejksmile. Jossan nämnde något om nåt Pippi hus. Återigen - spännande. Men jag ska inte vara negativ. Positiva Pia ska få uppleva en annan del av Gotland. Utvärdering kommer senare idag.
Somnade för övrigt på soffan igår.Jag bestämde mig för att se klart på När lammen tystnar. Men herregud, den slutade ju 00.50. Jag klarade inte av den pressen och somnade vid 00. Men jag är utvilad idag och ser fram emot en söndag i Visby.
Brutalbakis
Jag kommer inte upp ur soffan. Jag har legat här sedan 11. Vid halv sju tror jag jag lyckades gå till ICA och köpa godis & Cola Light. Det var medicin som jag behövde. Dock mår jag ännu sämre nu och önskar att klockan blir ca 22.30 därför att jag anser att vuxna människor får somna en lördagskväll.
Senare: Jossan & Yasmin kom förbi med pizza. och jag som inte ens kan äta socker idag. Dagens i-landsproblem är oändliga. Jag återkommer i morgon med mer miserabla utdrag ur mitt liv.
Senare: Jossan & Yasmin kom förbi med pizza. och jag som inte ens kan äta socker idag. Dagens i-landsproblem är oändliga. Jag återkommer i morgon med mer miserabla utdrag ur mitt liv.
Ta åt dig om du vill.
Jag önskar att jag kunde göra allt bra. Du är så viktig för mig.
Min Mac:s under
Andra inägget på min supersnygga och snabba Mac. Tangenterna gör så att fingrarna glider och allt går så fort. På denna dator kan man nämligen se alla bokstäver som skrivs samtidigt som man trycker in dem. Magic. Den gamla jobbade inte riktigt på samma sätt om jag ska vara ärlig. Dock finns inget utrymme för att vara bitter, nu har jag ju funnit det "vackra i det virtuella livet".
Nu sitter jag här i min soffa och väntar på Jossan, hon ska komma och hämta upp mig. Det ska bli skönt att komma ut lite eftersom att jag har suttit och glott på tvättmaskiner hela dagen. Sedan blir det nog lite vin. Kanske hos Johan. Lite inflyttningsvin/Division 1 vin. Svepskäl. Men solen lyser, så lite rosé ska bli gott. Mor min påtalade för övrigt igår att hon tycker att jag skriver väldigt mycket om sprit i min blogg. Fattar inte riktigt vad hon menar då jag dricker som minst nu sedan jag fyllde 18. Detta är faktiskt sant. Men men, tycker hon att jag är alkad får hon väl skicka mig till nåt hem på rehab. Men jag tror väl inte det.
Skriver kanske några rader sen, annars får ni läsa bakisblogg i morgon.För i kväll går vi all in!
The black beauty
En väckning vid 09.15. jag skulle ju sova till 10. Men det gjorde ingenting. Halvnaken öppnade jag ytterdörren för att mötas av ett leveransbud. Det var min Mac kille. Japp, ni har fattat rätt, den är här. The black beauty är här för att stanna. Kunde jag kräva mer av denna morgon? Skulle inte tro det. Nu ska jag surfa runt här och gå runt med ett leende på mina läppar hela dagen. Ska väl träffa Jossan sen också för att installera massa saker i min "nya pojkvän". Bild på spektaklet kommer att finnas inom kort.
Buona Giornata.
Lite stolthet
Må hända att "ordet är fritt" i SN är till för allmänheten. Men aldrig trodde jag att min artikel skulle komma med. Men det gjorde den. Därmed har någonting jag gjort för första gången publicerats i en tidning. Jag måste ju få vara lite stolt. Därmed utgår jag ifrån att mina ord faktiskt betyder någonting. Aggressiva Agda kan nu slänga sig i väggen. För stunden åtmistone.
Bittra Berits syster Aggressiva Agda är född
Jag har duschat, peelat mig, och smörjt in mig med mina nya kräm. Allt för att få lite energi och glädje i mitt liv. Vi får väl se hur det går. Har hittat ett altergo inom mig som jag absolut inte gillar. Det är bittra Berits syster, Aggressiva Agda. Hon är hemsk, och oberäknelig. Lyckades dock ta mig igenom ett telefonsamtal med min far utan att flippa, det är ett tecken på att Agda ännu inte äger min kropp utan hon gör mer några gästspel. Tvi.Skulle behöva min syster, eller en boxningssäck, men det är ju typ samma. Men jag använder Madde som min verbala boxningssäck, hon är bra. Dock jobbar hon som en galning så jag vet inte vem jag ska trakassera i stället. Risken med Agda är att hon kan vara så otrevlig att människor slutar gilla hela mig. Så jag borde passa mig för sociala tillställning. Dock lutar det åt vin på Wallers ikväll, så jag hoppas verkligen på att Snefyllan Sussi inte blir en del av mig. Jossan får helt enkelt hålla koll på mig.
Kanske ska passa på och tacka svenska staten för att de ger mig lite återbäring. Nu saknar jag bara ett ökat CSN bidrag med 10 000, sen ska jag sluta klaga. Men till dess får ni tåla kritik. Vem ska jag annars klandra för min misär? Ja ja, nu hoppas jag på att Cops ska bjuda på några riktiga idioter så jag kan gotta mig i andras olycka. Äntligen får jag göra något jag är bra på. Mitt motto idag får därmed bli: Skadeglädjen är den enda sanna glädjen.
Kanske ska passa på och tacka svenska staten för att de ger mig lite återbäring. Nu saknar jag bara ett ökat CSN bidrag med 10 000, sen ska jag sluta klaga. Men till dess får ni tåla kritik. Vem ska jag annars klandra för min misär? Ja ja, nu hoppas jag på att Cops ska bjuda på några riktiga idioter så jag kan gotta mig i andras olycka. Äntligen får jag göra något jag är bra på. Mitt motto idag får därmed bli: Skadeglädjen är den enda sanna glädjen.
Materialistiska cravings
Om Jossan rankas högt på min vänskapslista just nu lär hon rankas högt på pappas shit-list. Igår väckte hon nämligen materialisten inom mig, en person som min far lite föraktar. Hans största önskan är att denna del av mig bara är en fas jag går igenom och att den kommer försvinna. Men jag är ledsen, den växer sig starkare.
Löften ska hållas. Speciellt de man ger till sig själv, de är de viktigaste. Mina cravings har gjort att jag lovat mig själv en sak. En liten sak. Detta är: den dagen Gucci gör en mobil ska den bli min. Dagen KOsta vad det kosa vill. Och med inspiration från idiamond igår googlade jag lite. Jag har hittat. Nu böehöver jag bara kapital. Det är ju kanske svårigheten i att hålla löftet.
Denna skulle duga. 
Denna skulle vara bättre.
Denna är nästan ett måste.
Och här är den! Fattar ni??
Löften ska hållas. Speciellt de man ger till sig själv, de är de viktigaste. Mina cravings har gjort att jag lovat mig själv en sak. En liten sak. Detta är: den dagen Gucci gör en mobil ska den bli min. Dagen KOsta vad det kosa vill. Och med inspiration från idiamond igår googlade jag lite. Jag har hittat. Nu böehöver jag bara kapital. Det är ju kanske svårigheten i att hålla löftet.
Denna skulle duga. Denna skulle vara bättre. Denna är nästan ett måste.Och här är den! Fattar ni??Jossan min vän, du förstår mig
Några rader tidigare idag berättade om jossan och om att hon är lite halvpsyco. Men jag älskar mina vänner när de förstår mig. Jag och Jossan hade precis ett moment. Jag fick ett meddelande på facebook där det enbart stod: Babe this is you. Följt av denna bild. Små ting kan göra en så glad.
"We were never too hip with the precious metals, and we can't say we're doing any better with this setup. The iDiamond ear, built by Heyerdahl jewelry, is slicked up with 18 karat gold and 204 diamonds, but we can't help but seeing a pair of cheap headphones with glitter on them -- with a $6,400 pricetag slapped on just for kicks. Good thing we're not filthy rich, we'd be so terrible at frittering away our cash."
Jossan: som du ser den e såååå bra, dock lite dyr för mig för tillfället sötnos... men snart!
Hah. Jag säger bara: Diamods are a girls best friend.
Jossan: som du ser den e såååå bra, dock lite dyr för mig för tillfället sötnos... men snart!
Hah. Jag säger bara: Diamods are a girls best friend.
Ett gott ord om Gotland
På begäran - dock även med eget samtycke - måste jag skriva någonting positivt om Gotland. Nu handlar det kanske inte direkt om denna ö utan mer om hockeylaget Visby Roma. Idag är de lätta att berömma. De vann nämligen med 7-1 mot Nynäshamn och ska nästa år spela i ettan. Wiiiii! Det var ju allt positivt jag kunde säga om Gotland för nu, men håll till godo. Plötsligt händer det. (Lika troligt som att jag kommer skrapa triss i tv).
Min dag har varit ganska aggressiv för att jag känt mig korkad. Men efter lite trevligt sällskap på hockeyn och en uppäten Kexcholkad på rekordtid känns allt bättre. Får se hur dagen i morgon börjar. En annan ljusglimt under dagen kan väl vara att jag lärt mig ett nytt italienskt ord och att jag hört från en gammal Roma vän. Man ska vara glad för det lilla. Nu ska jag fortsätta min misär i ensamhet och hoppas på att Liverpool förlorar fotbollsmatchen i CL.
Bomullshuvudet
Jag har bomull i mitt huvud. Allt känns konstigt och tankarna passerar inte riktigt där inne. Emellanåt undrar jag om någon hällt vatten i mitt huvud så bomullen har blivit tyngre. Men jag har en klarhet. Jag förstår nu hur olika jag och min far är. Jag skulle efter dagen i skolan utföra en gruppuppgift i extern redovisning. Bokslut,bla bla bla, balanskonto, bla bla bla. Allt jag hör är bla bla bla. Vi skulle göra 25 verifikationer, vilket sa mig max en timmes arbete. Sedan kanske det blev mer typ 4 timmar. Det jag vill komma fram till, jag fattar ingenting. Och i bokföringsvärlden är min far som lyckligast. han gör det för att han tycker det är kul. Förstår ni nu varför jag som människa är lite vanskap (mest på insidan)? Och hur olika vi är? Efter detta konstaterande ringde jag min syster och frågade vad det är för fel på henne, då hon också gillar detta och just nu gör bokslut. Hon kan va slut. Men hon har ju en fördel, hon får betalt. Ska kolla om Jossan och Yasmin kan tänka sig att betala mig i morgon. Vore ju kanske på sin plats.
När jag ändå talar om Jossan. Hon är lite orolig för att hon framställs som lite halv psyko i min blogg. Den retoriska fråga är då: Vem eller vad framställs normalt? Är man inte onormal om man självmant väljer att befinna sig i mitt liv som min vän. Det kan ju jag tycka. Sen är det en annan femma att hon är lite psyko. Men medvetenheten som människa om att man är lite snevriden brukar underlätta och förklara en hel del. - Nu sitter Madde säkert och tänker att hon är fullkomligt normal, men snälla lilla du, du kanske är konsitagre än de flesta - Nu har jag berättat hemligheten. Sorry alla ni som tror att ni lever ett notmalt liv. Så länge jag inte ser gröna gubbar är jag glad.
Dagens kommande händelse
- Visby Roma-Nynäshamn. Skräckmatchen för några månader sedan. För mig alltså inte för spelarna. Jag var bakfull och Nynäshamn hade två supportrar som va utveckligsstörda och besatta av trummor och tutor. I say no more. Idag får Visby revansch i matchen och jag på läktaren. I hope.
Che Cazzo
Che cazzo. Min pojkvän sänkte mina pojkar, med hjälp av sin fula kompis. Allt känns så fel. Känslan liknar i en metafor ett intrång i mitt hem, av människor jag känner. Men vi får en chans till, men vi vet kanske alla hur det gick för ett år sedan. Che cazzo.
Trasighet, vinst och mina 12 pojkar
Åhhh älskade blogg, jag är tillbaka. lite sårad, men jag tror vår relation kommer att repa sig. Att stänga mig ute är inte ett sätt att lösa konflikter.
Inledningsvis tänkte jag tralla lite på ett intro till ett barnprogram: Lite trasiga och knasiga är vårt trasdocksgäng, lite trasiga och knasiga det är vår refräng. Motiv: Jag är trasig. Inte som människa, vilket många säkert anser ändå. Men fan mina kläder faller samman. Är detta ett motiv till shopping pappa? I så fall behöver jag en slant. jag blir ju inte rik på ön. Inte ens om jag skulle vilja bli callgirl skulle det finnas en marknad. Och då anser jag att det borde finnas många ensamma jävlar här på ön som Gud glömde. Tillbaka till kläderna. Igår gick jag runt i trasiga strumpor, och en tröja med kanske 5 hål. Idag likaså. En klänning med ett hål stort som tre femkronor. Jag hade även trasiga leggings som under sommaren var med om en olycka. Det var jag, Madde och en cykel. Sommarens första fylla, ja ni kanske förstår. Hålet påminner mig ständigt om denna incident, då Madde brutalt gjorde så vi föll, i hög hastighet. Hon kommer dementera detta, men mellan mig henne och Gud så vet vi alla att det var hennes fel.
Nu till generation Y:s genombrott, vinst och lycka. Min baby-boomer far ringde i söndags och medgav att jag hade haft rätt till viss del. Detta är ett hallelulja moment. Ni kommer aldrig att ana det, men en svart Mac är beställd och den dimper ner hemma hos mig inom några dagar. Detta är en vinst jag kommer bära med mig för resten av livet, och jag vann utan fackkunskaper. Bara bra förarbete och pålitliga källor. This is not bitter sweet, det är Fantastiskt. Jag lovar att ett foto kommer att publiceras på min älskade vän. Jag kommer döpa honom. Namnförslag? Dock kommer kanske bloggandet ligga nere i några dagar, det lär ju behövas en viss inlärningsperiod för detta.
Nu måste jag prata lite om gårdagen och såklart om Jossan. "Den galna göteborgaren" påminde mig i lördags om sommartiden. Jag glömde ställa om klockan, men missade inget viktigt. Hon däremot hade tenta igår. Dock var hon inte eftertenksam nog för att hon glömde att ställa om klockan på mobilen, som är hennes alarm. Hon missade tentan och kommer nu få skriva den i augusti. Stackars lilla förvirrade flicka. Det kanske värsta är att jag har spenderat ännu enhelg ensam i Visby för att alla ina vänner pluggat till denna tenta. Allt förjäves.
Igår skulle vi dricka några las vin för att sympatisera med Jossans misstag - svepskäl - men Adde köpte en box vin och vi begav os till Mejan. Många glas vin senare (jag frågade Adde vid ett tillfälle varför han fyllde på mitt glas hela tiden, hans svar var att jag drack ur det hela tiden - märkligt -) och faktiskt två fernet, fråga inte varför, men jag var hemma och i säng vid halv tre. Kanske inte det bästa som hänt mig när jag nu ska lära mig bokföring. Men jag var aktiv och förstående under lektionen idag. Dessutom har jag numera fått hjälp av Lukas vad gäller tidningen. Vi skiter i skolatidningen och startar en egen. Det är en bättre merit. Dock var han för bakis för att infinna sig på högskolan idag så vi får väl se om detta enbart var vinsvammel. Spännande.
Till detta bloggandes sista del. Idag är dagen. Upprättelsen och revanschen kommer, den 1/4 2008. Roma ska återigen spela mot Man U. Det betyder mina pojkar mot min pojkvän. För er som inte fattar: ni kan sluta läsa min blogg för då har ni missat för mycket. Sist råkade Man U vinna med 7-1, men idag är det Romas tur. Jag har satsat allt jag har (tack vare CSN är väl det 23,50) på att deta är Romas vinstsiffror. Tro mig, jag har inte fel. Jag har aldrig fel.
Forza Roma. Viva la Mac. Salute Generation Y.
Inledningsvis tänkte jag tralla lite på ett intro till ett barnprogram: Lite trasiga och knasiga är vårt trasdocksgäng, lite trasiga och knasiga det är vår refräng. Motiv: Jag är trasig. Inte som människa, vilket många säkert anser ändå. Men fan mina kläder faller samman. Är detta ett motiv till shopping pappa? I så fall behöver jag en slant. jag blir ju inte rik på ön. Inte ens om jag skulle vilja bli callgirl skulle det finnas en marknad. Och då anser jag att det borde finnas många ensamma jävlar här på ön som Gud glömde. Tillbaka till kläderna. Igår gick jag runt i trasiga strumpor, och en tröja med kanske 5 hål. Idag likaså. En klänning med ett hål stort som tre femkronor. Jag hade även trasiga leggings som under sommaren var med om en olycka. Det var jag, Madde och en cykel. Sommarens första fylla, ja ni kanske förstår. Hålet påminner mig ständigt om denna incident, då Madde brutalt gjorde så vi föll, i hög hastighet. Hon kommer dementera detta, men mellan mig henne och Gud så vet vi alla att det var hennes fel.
Nu till generation Y:s genombrott, vinst och lycka. Min baby-boomer far ringde i söndags och medgav att jag hade haft rätt till viss del. Detta är ett hallelulja moment. Ni kommer aldrig att ana det, men en svart Mac är beställd och den dimper ner hemma hos mig inom några dagar. Detta är en vinst jag kommer bära med mig för resten av livet, och jag vann utan fackkunskaper. Bara bra förarbete och pålitliga källor. This is not bitter sweet, det är Fantastiskt. Jag lovar att ett foto kommer att publiceras på min älskade vän. Jag kommer döpa honom. Namnförslag? Dock kommer kanske bloggandet ligga nere i några dagar, det lär ju behövas en viss inlärningsperiod för detta.
Nu måste jag prata lite om gårdagen och såklart om Jossan. "Den galna göteborgaren" påminde mig i lördags om sommartiden. Jag glömde ställa om klockan, men missade inget viktigt. Hon däremot hade tenta igår. Dock var hon inte eftertenksam nog för att hon glömde att ställa om klockan på mobilen, som är hennes alarm. Hon missade tentan och kommer nu få skriva den i augusti. Stackars lilla förvirrade flicka. Det kanske värsta är att jag har spenderat ännu enhelg ensam i Visby för att alla ina vänner pluggat till denna tenta. Allt förjäves.
Igår skulle vi dricka några las vin för att sympatisera med Jossans misstag - svepskäl - men Adde köpte en box vin och vi begav os till Mejan. Många glas vin senare (jag frågade Adde vid ett tillfälle varför han fyllde på mitt glas hela tiden, hans svar var att jag drack ur det hela tiden - märkligt -) och faktiskt två fernet, fråga inte varför, men jag var hemma och i säng vid halv tre. Kanske inte det bästa som hänt mig när jag nu ska lära mig bokföring. Men jag var aktiv och förstående under lektionen idag. Dessutom har jag numera fått hjälp av Lukas vad gäller tidningen. Vi skiter i skolatidningen och startar en egen. Det är en bättre merit. Dock var han för bakis för att infinna sig på högskolan idag så vi får väl se om detta enbart var vinsvammel. Spännande.
Till detta bloggandes sista del. Idag är dagen. Upprättelsen och revanschen kommer, den 1/4 2008. Roma ska återigen spela mot Man U. Det betyder mina pojkar mot min pojkvän. För er som inte fattar: ni kan sluta läsa min blogg för då har ni missat för mycket. Sist råkade Man U vinna med 7-1, men idag är det Romas tur. Jag har satsat allt jag har (tack vare CSN är väl det 23,50) på att deta är Romas vinstsiffror. Tro mig, jag har inte fel. Jag har aldrig fel.
Forza Roma. Viva la Mac. Salute Generation Y.
En insändare
I lördags försökte jag publicera en grej jag skrev till SN. Bloggen strejkade och efter det har den arbetat emot mig. Totalt. Med insikt i att SN aldrig skulle publicera något som jag skickat in tänkte jag att mina få läsare skulle få läsa den här. Det kanske inte är någon insändare som vinner pulizer priset, men jag tyckte det var dags att tycka till. Inspirationen kommer från två filer och min mor som stog som en "pensionärstant" och glodde ut genom fönstret på alla äckliga nazister i lördags. De har kommit till de fina kvarteren i Nyköping. Det var helt enkelt dags att sätta ner foten.
Jag skriver denna insändare utan politiska ställningstaganden lika lite som jag skriver den av hat. Jag skriver med mitt huvud som verktyg och med förakt som motiv.
Jag har under helgen tittat på två filer. "Hairspray" och "The Great Debaters". Två filmer som handlar om svarta och vita, om segregation och hat. De handlar om samhällen där svarta och vita inte blandas, oavsett om det avser dans eller skolor. Dessa filmer tar oss tillbaka till 1960-talet samt året 1935. Det gör en grupp människor också, varje lördag i Nyköping. De strider för någonting de redan förlorat, någonting som är uråldrigt, överspelat och fel. I dagens globaliserade samhälle dansar vi tillsammans och vi utbildar oss tillsammans. Det handlar om mångfald, det vill säga personlighet, livsstil, sexuella preferenser och geografiskt ursprung, inte etniskt ursprung. Detta ursprung spelar inte längre spela någon roll. Människor spelar roll. Dessa filmer bevisar detta. Men tänk på att en liten grupp människor under dessa år kunde förändra ett helt folks sätt att tänka. De få personer som infinner sig på Statshustrappan i Nyköping kanske inte kan förändra en hel stads synsätt. Men de kan bli fler, allt de behöver är propaganda och för lite motstånd.
De filmer jag talar om har bevittnats av fler än 300 personer i Nyköping. Dessa människor föraktar det de ser i filmerna, de kan även förakta det som händer på Nyköpings Torg under lördagsförmiddagarna. Men det betyder inte att fler än 300 personer gör ställningstaganden som är synliga. I "The Great Debaters" talar man om att de svarta slavarnas kroppar skulle vara starka men deras sinnen svaga, för styrningens skull. Med klyschan "våld föder våld" bör vi i stället arbeta för att bibehålla våra sinnen skarpa och med våra huvuden vinna striden på torget. Min uppmaning är därmed: ta med er människor i er omgivning, glöm inte nycklarna och använd era huvuden i stället för våld, så vinner vi även denna gång, fastän året är 2008.
Nu har jag sagt mitt.
Snabb notis
God morgon. En snabb notis innan skolan bara. Jag lever. Och jag har inte bojkottat bloggen med flit, den har fryst ut mig så jag inte kommit in. De som styr bloggen bestämde sig för att uppdatera plattformen men stängde ute mig. Usch. Långt bloggande kommer ikväll. Vänligen har överseende med detta.
