Min enda spontanitet är spontanshopping

Vad är problemet med planering? Jo att allt kan gå åt helvete. Vad är problemet när jag inte planerar? Allt går åt helvete. Dock så gör väl ingen av lösningarna mig särskilt mycket lyckligare, och människor i min närmaste omgivning verkar ha uppenbara problem med mitt kontrollbehov. Men tänk på en sak kära vänner, den som inte planerar har inget att se fram emot. Tro nu bara inte att motala är en verklig plan, gårdagens konversation har sin grund i min mardrömssemester - tillika den som min syster och hennes sambo gjorde förra året. De hyrde en stuga i motala, det var deras första kärlekssemester. Kärleken ska övervinna allt, men i mitt fall skulle den aldrig överleva Motala. Så för er som inte förstod den något märkliga konversationen - man behöver inte alltid hålla sig till sanningen för att ha roligt. Och Madde, roligt hade vi. Sittandes på respektive arbetsplats skrattgråta framför datorn och i tysthet bli identifierad som mentalt labil av kollegerna kan det vara värt. ingen får mig att skratta som min syter.

Nu till veckans spontanitet. Jag gick loss på AppleStore igår. Av ren princip (lite för att iPhone 5 kommer snart - lite för att det otrevligaste jag vet är alla iPhone innehavare som på något sätt tappat sin sociala kompetens/elegans. Ta Thomas till exempel. Han kollar Aftonbladet och Facebook innan han går upp ur sängen varje morgon. i alla fall när jag ligger brevid. men det säger kanske merom mig än vad det säger om honom. vad vet jag. Men inte fan trodde jag att jag skulle bli brädad av Aftonbladet) så köpte jag ingen iPhone. jag köpte en iPad 2 och en MacBook Pro. Datorn för att jag behöver den, iPaden bara för att jag ville. Användningsområde? Jag tänkte skriva dagbok på den i milano. Det rättfärdigar väl en utgift på närmare 4 500 kronor. Men då fick man ju välja gravyr på baksidan. Summan: Tack Steve Jobs - jag ser fram emot presenten. Ingen annan har ju viljan att ge mig några.

En helt vanlig systrarna Gustafsson konversation

jag mejlade Madde idag men några frågor. Som vanligt när vi kommunicerar så eskalerar allt. Vi pratade bland annat om syskontid och vad vi skulle göra min sista vecka i Sverige. Slutprodukten måste därmed läsas av utomstående, förstår ni inte - så förstår ni inte oss.

Madde: ...Nu har jag bokat n oss fyra på vandrarhemmet i Motala hela vecka 32. Det är kanon vet du, för det blir två våningssängar i ett rum. Behöver inte ens boka två rum. Nu är ni skyldiga mig 2 457:- och det kan ni sätta in på konto 8257-8... ... ...-. Vi kanske ska fixa en matburk också där vi kan lägga kontanter så att det blir rättvist eller vi kanske ska köra separata inköp? Din kille har ju en massa muskler, så han kanske äter mer än oss andra?  Vad tror du?

Carro: Angående motala så hade vi en budget på 1500 tillsammans, så vi bestämmer oss för att dela på en våningssäng. vi sover gärna överst då det är så att jag älskar värme. Angående matburk så känns det lite märkligt då jag vet hur era inköp ser ut. Även om thomas äter mycekt så köper vi allt på lidl och från euroshopper och ni (stekare) handlar ju på ICA. Så nej, ingen burk. Dessutom har thomas lite torrfoder kvar från afghanistan som vi kommer att ta till lunch - tillagat på vårt alldeles egna stormkök. Vi ska ju ändå vara vid stranden så vi äter där.
 
sen vad gäller hur vi ska åka dit. Jag har kollat lite bussar. man får gå sista milen till vandrarhemmet - men jag anser att det är värt de. Bensinen är ju så förajligt dyr nu.

Madde: Ringde till vandrarhemmet och kollade om vi kunde få ett rum med tre sängar, men det fanns inte och jag och Jocke kan inte dela tyvärr, Sälen behöver sin space. Men då nämnde jag att Thomas är soldat och kanske kunde använda sina muskler och såga isär en våningssäng. Tydligen ”fungerar det inte så” enligt hon i telefonen. Då kom hon med ett annat förslag och jag tycker att det låter bra. Jag och Jocke får ett mindre rum som tyvärr blir lite dyrare per person, men jag tycker kanske att ni kan bidra lite till vårt rum eftersom att ni har orsakat det här. Ni kommer istället att få bo i ett militärtält så att soldaten känner sig som hemma och du kommer inte tro det, men det INGÅR stormkök! Ni behöver inte ens ta med eget! Jag kollade på bussen, men det verkar lite dyrt. Har kollat runt lite och det verkar som att några ska till Ikea den söndagen så vi åker med dem till Linköping och sen liftar vi resten. Hemvägen får vi se. Kanske kan vandra eller nåt, det är väl inte så långt? Problematiskt om man måste bo i tält då bara, för Jocke verkar ju ha lite traumatiska upplevelser från barndomen. Återkommer när jag vet mer, men ni kommer nog inte få plats i bilen till Linköping, så ni får gärna spåna lite på det…. Det viktiga är att ni kan sätta in 1 506:- istället och då är 384:- för vårat rum som blir lite dyrare på grund av er. Jocke kommer köpa några Stockholmsöl och några 3,5:or, sen har ju han bränt hemma hela vintern. Jag ska ha en dunk med rödvin. Jag tycker inte att vi ska dela på alkoholen för det är så svårt att få det jämt fördelat när det är en dunk.

Miljonfrågan jag kan svaret på

Jaha, dags att dra av en miljonfråga. Dagens cliffhanger är helt enkelt: vad är höjden av skitgöra på ett sommarjobb? Associationerna kan kanske vara att tömma fettavlagringar på en restaurang (check på den - det var äckligt men ändå inte höjden av skitgöra). Det rätta svaret är: Du ges en bankfacksnyckel och får sedan testa den i samtliga bankfack i hopp om att hitta skåpet där den passar. Grattis Carro till vinsten. Sommar nummer fem tar priset vad gäller slavuppgifter, dock är jag glad då jag har någonting att göra.

Jag vill sedermera spåna vidare inom andra områden. Det är dags att köpa en iphone. Annars kommer iphone 1023 hinnas släppa innan jag kommer att ha en i min ägo. Som mamma säger - Alla har en. Alla utom ditt barn mamma. Jag kan även behöva detta verktyg i min vardag då jag i mitt relativt nya förhållande får dela min kille med någon (något) annan. Det är jag+min kille+hans iphone. Jag som alltid har haft svårt för att leka tre.

Jag vill även tacka veckan kompis Mia för en bra midsommar. Det efterlämnas dock två olösta problem från festen. Min kille vaknade sist och gick och la sig först. Värdinnan spottade på mig från tre våningar upp. Frågor på det?

Stora beslut?

Det blir ju en hel del aftonbladet läsning på jobbet nu under sommaren. Särskilt efter föpassningen till det kontantlösa kontoret. Detta ger tid för reflektion och idag tänkte jag göra återkomst genom att visa världen att jag lever genom att börja blogga, och dagen till ära är ämnet politik. Lika bra eftersom jag bör blogga i Milano. Dessutom har jag bokat två gästbloggare under vecka 30, Hanna och Åsa har lovat att leverera.

Men nu till politiken. Jag funderar på vilka headlines det kommer att finnas i Aftonbladet om nu sossarna eller vänstern tar över. Jag är så less att läsa om de stackars utförsäkrade människorna som inte har något att leva på, de har knappt råd att andas. Vissa är det synd om, men det låter som att det är kapitalismens fel. Därav tror jag kanske att om någon galen afa-ledare skulle ta över eller en che guvara i svensk tappning så skulle vi få läsa i Aftonbladet:
- Rolf 45 har svårt att överleva, han betalar mer än hälften av sin inkomst i skatt.
- Anna 24, det finns ingen anledning att jobba - jag blir rikare på bidragen jag får
- Det nya kalla Sverige, att tjäna pengar är fult. Människor flyr till Danmark.
- Hans 55 har råd att vara sjuk, men han har inte tid. (avd Time is money?)

Men snabbt kommer man på att aftonbladet är sossestyrt, så jag har svårt att se att detta kommer hända.

Nåväl, färdigspånat för idag. Skiters sig kapitalistCarro så funderar jag på att bli kommunpolitiker. Jag vill ju ändå ta de viktiga besluten. Mat (så gott som all mat - för er som inte vet - innehåller vatten) ska självklart slängas i papperspåsar. Stora beslut som sagt. Vill jag sedan göra internationell karriär så ska jag bli EU-parlamentariker. Gurkornas form stör mig, de stora besluten måste tas.

Spontanitet

Kära läsare, det är dags för en update. Vad har hänt sedan sist egentligen och hur ska jag idag lyckas upprätthålla fasaden om att mitt liv är intressant? Nåväl, innan vi närmar oss den avbildning vill jag klargör en sak för fröken Scania. Tanken med min kontaktannons för en ny syster betyder inte att den jag fösöker göra mig av mig kan söka den vakanta platsen. Jag ska vara tydligare nästa gång.

Nu till avbildningen av min tillvaro. För två veckor sedan lyckades jag sluka ett hav av fiskar (den drickbara sorten) och ranglade hemmåt i någon slags vald ensamhet. Ju färre som såg mig desto bättre så att säga. Någonstans i min överfyllda kropp trodde jag att en hamburgare skulle sitta fint. Jag slank in på grillen på väg hem och beställde en hamburgare och spontanshoppade en cola light. Den var min bakfyllebotare. Med hamburgaren i handen började jag släpa mig hemåt, spontanringandes till de diverse personerna. Tack Simon för att du orkar lyssna, tack Madde för att du vgledde mig efter det något råa skämtet som syrianen i kassan utsatte mig för. Han ifrågasatte nämligen om jag BETALAT för colan eller inte. Nog för att jag kanske såg ut som en uteliggar-alkis men pengar hade jag i alla fall. Efter hans skämt förklarade jag högt och tydlig för min syster i luren att jag minsann inte förstår syrianhumor när jag är alldels för berusad. En lucka jag gärna inte öppnat dagen efter. Hursomhaver, jag vaknade upp i en total katastrof - där min enda räddning var colan. Men greppförmågan hade lämnat mig någonstans mellan kakelbaren och mingel inne på Stocken så jag hade tappat colan. TAPPAT COLAN. Snacka om karma.

Veckorna har flutit på. Jag har besökt min extrafamilj Bjurkell, tömt en och annan vinare, insett att familjen Gustafsson kanske bore göra slut med Mercedes. Doken däckade i Stockholm så lilla madde fick sno Mias bil och köra några vändor extra till huvudstaden innan docken rullade till sitt hem i Nyköping. I helgen var jag instängd i min lilla plugg oas (läs fängelse) men tittade ut genom dörren för ett trevligt bio besök och några glas vin på orvars med en trevlig skara studenter. Kommande helg ska jag se om jag fortfarande duger som servitris och så även som student. Nästa vecka börjar mitt liv som vardagsstudent, det vill säga att helgen är en frizon. På torsdag kommer årets Stocken gå av stapeln då mina klassisar och jag ska äta middag och dricka upp atlanten i fiskar samtdigt som "Carro stör en ingenjör vännerna" sitter i andra änden av lokalen. Fab så att säga. Kan bli hur galet som helst.

Nu ska jag gå loss på min livs motivation - Godispåsen. Jag skippade ju trots allt stocken i kväll så lite godisk ska jag minsann få äta.

Avslutande orden får vara dessa: Den nya Carro är här. Den spontana Carro. Jag köpte helt oplanerat en flygbiljett till Rom. Il derby della capitala är målet - be ware -  alla galna Lazio-fans. Det du Wöyer, det kallar jag spontan.

Sökes: Ny syster

Hej vänner. Det är fredag, klockan är snart 21. Jag vet. Men jag har campat i soffan hela dagen då gårdagskvällen var något av ett epic moment. Studentmat och studentpriser på sprit, middagen gick av staplen på Holmiana. En flaska vin kostade typ 110 kronor och shoten är löjligt dyra. Enda felet igår var avsaknaden av hotshots. Koka kaffe, vispa grädde för i helvete. Uteblivna hotshots ersätts av fisk, några var kanske överflödiga. och 00.58 köpte jag tre stycken mörk rom och cola. Då hade talsvårigheterna redan börjat. De blev bara värre så som tur var ranglade jag hem i tystnad.

Vill också utlysa årets första kontaktanons. Syster sökers. Min är så värdelös. På våra kamelmöten har jag delat ut ett kvartals svarta kameler till henne och jag ser ingen förbättring. Därmed är tanken att hon nu ska bytas ut den där MadeRleine. Det är namnet vi i familjen G använder när vi pratar om henne när vi är arga.

Kraven är få för att ni som svarar på annonsen ska outperforma det lilla äcklet som hon ibland kallas. Ni behöver inte vara så duktiga att svara i telefon, ni ska vara mottagliga för utskällningar, ni bör köpa fina presenter till mig och ni anses inte ha någon legal rätt att placera mig socialklass tre. Allt ni behöver veta, jag är Klass I. Jag ser fram emot era ansökningar. Platsen är vakant och kan komma att tillsättas innan sista svarsdag som är den 31/1. Tacohej.

Soffpotatisen

Då är hon tillbaka, den där tråkiga Carro. Mysbyxorna är en inventarie på min kropp, fattigdomen är så påtaglig att den går att ta på, den psykiska stressen gör att jag sover dåligt trots att jag är ledig och middagen ensam framför tv:n är ett relativt roligt inslag i min innehållslösa vardag. Det är hon, PluggCarro.

Jag blev utbränd efter dagens runtstrosande på stan i Uppsala där jag hittade kläder som fullkomligt skrek: Kom och köp mig! Men jag luffade hem med en vattenkanna för blommorna, en ny deo, lite duschtvål då jag tänkt att även 2011 vara ren både på utsidan och insidan och en handväska från den anskrämliga rean på Gina Tricot. Om det var ett ord ni sökte så var det Patetiskt

jag var även tvungen att inviga återkomsten med en praktvurpa utanför en resataurangt, bara för att misären även skulle kännas i kroppen. Men jag känner mig ändå relativt normal då jag ringde för att smårpata med min relativt framgångsrika syster. Den lilla trasdockan som hon är sov när klockan var 15.00. Inga kommentarer.

Gårdagen spenderades med mor och far och mina 49 kvm börjar mer och mer likna ett hem. Med rätt borr så kan även väggarna prydas med någon slags billig konst. Frysen är full och jag har insett att jag aldrig kommer bli vuxen. Ja har blivit ett curlingbarn i vuxen ålder. Men de är allt bra den där mamman och den där pappan. Jag bjöd på pizza från kvarterspizzerian som tack för all hjälp. Ett barn som jag skulle alla föräldrar vilja ha.

Den nya Carro är här

Då var utskällningarna, missförstånden och de spärrade korten över för denna gång. Eliv has left the building, jag tackar Banken för förtroendet. Nu börjar snart skolan igen med traggel av vad som verkar vara årtidondets överdrift i läsning av vetenskapliga artiklar. Men innan detta sker: vin i dagarna tre. Det slog mig faktiskt nyss. jag har jullov i en hela 3 dagar då den officiella terminen börjar på måndag. Hur ska jag ta till vara på detta? Jag vräker i mig mat och vin idag, tittar på handboll och sedan vaknar jag upp i morgon går på massage och beger mig till Stockholm för myspys med bästaste Rebecca. Sedan - Uppsala. Nästa bloggande blir från den staden. Rysslandstiden är över i bloggen, nu är det instituitionsCarro som bloggar. Vi hörs!

Omprioritera för rikedom

Det verkar som att jag kan skrika ut V I C T O R Y! Utan kamp. Mina föräldrar har ätit snällpiller och jag gav mig in i semesterdiskussionen med Mike Tyson handskarna på. Det var som en lam pingismatch. Tråkig eller helt enkelt innehållslös. Jag fick fritt välja vecka för kompissemestern och eftersom vecka 29 är lika deprimerande som en Per Gessle plåga på RixFM så utses nu vecka 30 till Gotlandsveckan för de mer sofistikerade. Nu behöver jag bara semesterkapital för att överleva. Jag ska ringa arbetsförmedlingen, eller nåt. När vi ändå berör ämnet. Det är ett tragiskt svenskt samhälle vi lever i. Det har kommit till min kännedom att en och samma man som hämtat ut socialbidrag/bostadsbidrag och barnbidrag från kommunen sedan åren innan vi flyttade till Nyköping. Året var 1996. Idag lever vi under den första månaden under ett nytt decenium. Det är för fan 2011. Han har aldrig jobbat, han ingen ambition att arbeta. The punchline: Han fru går också på bidrag. Som tur är har hon lycklas avla sex ungar under åren, då får man flerbarnstillägg och sånt. De lever på 20 000 utan att lyfta ett finger. Den nya tidens prostitution? Staten blir helt enkelt the pimp. De erbjuder tillfälle, bostad och avlöning. Allt bidragstagarna behöver göra är ju att föröka sig med jämna mellanrum, sen kan de nynna vidare på Petters "pengar rullar in som de ska - det går bra nu".

Men jag är inte bitter för at jag utbildar mig, lånar ihop till 8140 kronor i månaden och läser fler texter på en vecka än vad socialbidragstagarna gör på en livstid. Det är inte ditt fel Reinfeldt, problemet kanske finns hos de många åren under socialdemokraternas styre. De föredrar ju trots allt att man ökar transkriberingarna. Är det konstigt att ni halkar efter? Skulle inte tro det. Hur kunde Sverige bli lika humoritiskt som en söndag klockan 20.30 när Parlamentet entrar rutan? Fatta barometerknapparna...

Är vuxen ett sinnestillstånd?

Efter ett fjortisbråk med pappa igår så började jag inse att jag kanske rör mig från labil tonåring till semivuxen. Jag flippade inte som jag vanligtvis gör och jag var saklig i min argumentation, förutom de obligatoriska Gustafssons personangreppen. Men det är ju ett karaktärsdrag jag inte kan kontrollera. Inga vinser utan psykisk nedbrytning.

Jag börjar även utveckla fler sidor som påminner om att jag kan vara en försenad neandertalare. Det kanske är så att jag är ensam i Sverige om att ha en Nokia från tidigt 2000-tal, som inte ens har mottagning inne på banken. Nog för att det ibland känns som en bunker, men det vore ju roligt om ett sms kanske kunde pigga upp under långpannan på dårhuset.

Nu ska jag börja arbeta på planen om hur jag ska tjäna pengar utan att jobba och hur skolan ska klaras utan ansträngning. Just nu är loppet rätt kört. Min bästa strategiska plan hittils var att skramla ihop till in trisslott när jag besökte ICA med mamma igår, tanten vann 50 spänn men den fattiga studenten räknade nollor. Men det var ju iaf en vinst på 0 gånger 2. Man ska vara glad för det lilla.



Alla bloggare summerar 2010...

...och så även jag. Enda skillnaden är att jag inte skrivit mer än två inlägg under 2010, så det är en del att summera. Vart ska vi börja?

Under våren blev Hamnplan 16.01 inte enbart en livsstil utan mer som en religion. Många stunder och vackra minnen följer med från sista våren på Gotland. Många andra konstiga incidenter följer också med från Gotland, men på grund av Kinesisk censur väljer jag att inte omnämna dessa. Sedan kom Sommaren i Nyköping, jag återinställde mig som bankkundersna favorit utskällningsobjekt. Jag besökte Stockholm frekvent där den fantastiska värdinnan Miss Bjurkell erbjöd fester som går till historien. Midsommar 2011 kommer att firas med flaggpunsch, nakenbad och bordsdans - enbart som minne av 2010 bravaderna. Sedan kom vecka 29. Fröken Claesons tjat fick mig att vika ner mig likt Norkoreas fotbollsherrar under VM. Jag besökte Stockholmsveckan i visby, tömde en box vin med tjejerna innan 12.00, tog en flytande lunch i form av mer rose till den fina summan 425 kronor på Kallis. Men det var det värt, det var ju trots allt en Jacobs Creek. Väl värt med tanke på att entren enbart kostade 300 kronor, och då fick man ju ståplats bland böset. Sedan regnade det i två dagar och pappas bill kraschade för första gången - när Anneli var chaufför. Men det var väl på tiden. En nyproducerad mercedes från 2010 ska ju aboslut ha motorhaveri. Pappa gör ju trots allt bara bra investeringar. Nästan. Sedan kom en veckas lyx på mallorca, man är trött när man inte ens orkar åka till stranden. Men när Casa Bjurkell erbjuder en våning till varje besöksperson känns det som att stranden i Magaluf kan få lämnas till de berdövligt dåliga bartenderutbildningarnas flaring träningar. Att bero på Magaluf, jag hörde att det var pensionärsafton en kväll. Nog talat om det. Bild kommer dock att bifogas.
Sedan kom hösten och årets dilemma. Det var dags för en ny utbildning och en bostadslös Carro som lämnat 70 kvm på Gotland kunde inte tänka sig att bo i korridor. Efter flitigt letande på Blocket fanns bara en lösning, Pappa Ulf och Mamma Lillemonkan var tvugna att öppna plånboken och lösa ut den duktiga studenten. Men jag var inte girig denna gång, nu bor jag ju faktiskt bara på 49 kvm. Pappa har numera epitetet Bostadsrättskungen och har en kennystarfighter fight med Rolf "Blocketkungen" Bjurkell. Giganternas kamp är att vänta. Sen kom skolan, käftsmällen av att läsa på en riktig skola kändes som Mike Tyson's högerkrok. Undrar om han inte nafsade av en bit av mitt öra också? Stocken blev nya Hamnplan där jag återinrättar mig i ledet som köfolk. Men det är lätt värt att köa för den billiga spriten, så ni kan inte hålla det emot mig. Jag fyllde 25, avklarade en punkt på min Bucket list - Jag ÄGER ett par Louboutin. Jag är jävligt snygg när jag står i dem, när jag går i dem får snyggheten finnas i betraktarens ögon. Sen kom julen, otaliga uppsägningsförsök på banken efter miljontals utskällningar från kunder som inte verkar förstå mitt pedagogiska försök att förklara att det ÄR slut på kontot och att banken inte tar pengar. Sedan blev jag storhetsvansinnets ansikte utåt och tror att jag kan allt om business - allt från Qviberg till Buffet till Madoff. Jag ger alternativa tips till alternativa människor, jag titulerar mig som konsult såväl som livscoach. Där tar 2010 slut.

Nu börjar 2011, året då jag ska utföra stordåd och då jag hoppas på att jag kan hitta vänner att dricka rödvin med. So far har jag enbart sänkt en och annan vinare i sällskap där det suttit nyktra människor. Madde skyller på penicilin, Sandra skyller på att Sprit-Sandra enbart är aktuell under enstaka tillfällen. Jag önskar att hon kommer oftare, hon är fantastiskt rolig. Nu rullar vi vidare, jag och min nya personlighet Socialklass 3 Carro. Vill ni veta hur det går för henne hittar ni henne här.



"Träning är en färskvara"

StundentCarro är alive and kick'n. På sitt eget lilla sätt i alla fall. En liten tupplur på soffan under eftermiddagen blir snabbt en vardag när man är student. och mitt liv som bara är skolliv tre timmar om dagen. Hujedamig. Resten av dygnet speglas av motvillighet att plugga och väntan på alla spännande obildade tv-program.

Nåväl, innan detta händer så ska jag bege mig till gymet. Vilket jäkla skitgym det är egentligen. jag saknar CMS - massor! De har två löpband i en skrubb, men pass på det finns 12 cross-trainers. Jag gillar inte cross-trainers men måste väl lära mig för att löpbanden är säker bara lediga under de timmar som gymet har stängt.
Men nu ska vi inte klaga. Drog minsann av ett pass igår, det va skönt och jag var ganska nöjd med att jag var där. Pratade lite med Hanna på MSN på kvällen och hon konstaderade då något mycket vist, nämligen att träning är en färskvara. Jo man tackar, jag har mjölk som är i bättre form efter sitt utgångsdatum än vad jag är. Men skam den som ger sig, idag ska jag kasta mig upp på spinnincykeln. Vi får se vart det bär av.

Ciao!

Teknisk - precis det är jag

Åh, jag hade precis ett technical wonder moment. Jag lyckades överföra en spellista från itunes till mammas ipod som jag snott med mig. Det är skönt när man klarar av saker. Själv.

Det ska bli skönt till träningen senare. Träningen som jag totalt straffar mig själv med på grund av mitt osunda godisätande igår. Jag trotsar kroppens lilla down och tänker kämpa på. Men först ska jag väl studera lite. Jag ska tydligen objektivt reflektera över en artikel. Min första fråga är, går det? jag är ju subjektiv så det lär väl mest bli en massa dravel.

Jag gillar måndagar. Jag kände att jag anlände till skolan med ett leende på läpparna. Utan anledning. Kanske är det för att jag är på Gotland, kanske är det för at jag är student, kanske är det för att paradise hotel är i kväll. Oavsett anledning, good day.

Jag älskar min familj. Saknar er.
Men jag behöver vara här. Jag vill vara här.

Brook Knows Best

Jag ler när min pappa ringer mig och säger att han är sur på mig. för jag hör att han inte är sur på riktigt. Jag hade visst bara glömt att ringa och skryta om mig själv och mina goda studieresultat. Dock så är det väl inte så mycket att hurra för, egentligen. Men det ger mig en anledning att säga till mig själv, Carro du är bra. Dock så betyder enbart detta att jag är en god akademiker. Tänk om verkligeheten kommer bli ett magplask. I think so.

Söndagspromenixen idag var underbar. Visby var så vackert, solen sken. Men jag måste erkänna att den fick ett ganska dåligt slut. Jag stannde på vägen hem och köpte godis. Alldeles för mycket godis, så jag skämdes när jag bar hem påsen. Jag var tvungen att ta fram en stor skål som jag känner nu står på bordet och blänger på mig. Den säger att det är äckligt. Och det är det, äckligt.

I morgon börjar det nya livet. Men jag ska inte vara fanatisk, inte hysterisk. Jag ska vara svensk lagom. Jag tänker dock vara osund i den bemärkelsen att att alkohol ska vara en del av mitt liv. Stundtals. Men efter århundradets fylla på juldagen känner jag att dricka med måtta är inte så tokigt ändå. Shots are out. Dricka vin hemma och sen bege sig ut på lokal och dansa och drinka nån/några drinkar. Kvällen blir så bra. Och dagen efter blir ännu bättre.

Söndagens sista erkännande ska vara att jag spenderat större delen av min dag med MTV. Jag har från 12.00-18.10 tittat på Brook Knows Best. Så nu har jag en helt ny relation till Hulk Hogans dotter. Jag grät till och med under ett av avsnitten. Jag messade David om mitt sammanbrott och han ställde strax diagnosen gravid. Så nu är jag skengravid och måste ju självklar testa det hela så att magen kan sjunka tillbaka till normal nivå. men som Madde brukar säga, det suger att jag föredrar de dyra testen. men det känns ändå rätt att vara materialistisk även för denna typ av produkt.

You are dead to me. From this day and forever.
Eternal.

The Budget

Fattigjävel. Jag bestämde mig för att vara en duktig student och göra en budget för Januari. Ehh, inte en kul upptäckt. Mina räkningar uppgår tydligen till 6919 kronor denna månad. Det är typ vad jag får låna av staten. Fattigjävel är allt jag hör.

Så nu är det dags för livet med trasiga kläder, fula skor och oborstat hår. Går borsten sönder så kan jag ju inte köpa en ny. men livet går vidare. och det gjorde det med AW på Hamnplan i fredags, sedan hockey. En killes spontana kommentar när jag sa att vi skulle på hockey var - Vem i laget är det som är intressant? Tjejer som gillar hockey, för att det är en sport, är tydligen inte så vanligt på ön.

I morse skulle jag skämma bort mig själv lite med bakeoff bröd, som jag även unnade mig i går. Dessvärre så upptäckte jag efter att jag lagt dem i frysen igår, att de var mögliga. Därmed åt jag mögel till frukost igår, känns sådär. Men mögel kanske tar bort min förkylning så att löpträningen kan börja. Madde har kämpat bra hela veckan, så jag ligger efter. Buuhuu. Kanske att jag ska värma upp med ett spinningpass i morgon då. Sen måste jag läsa läxorna.

Idag blir det en promenad för vädret i lilla Visby är fantastiskt. Vill bara dela med mig en sak till innan jag lägger ner skrivandet för idag, jag träffade fler nya människor igår som jag faktiskt pratade med än vad jag gjort under mina första två år här. Dessutom är jag inte bakis för jag va inte kalasfull igår. Life is good.

MISS YOU.

...Det där

16.09 - 23-47. Det var mellan dessa klockslag jag spenderade mitt liv på resande fot med kollektivtrafik och väntan på diverse stationer. Det ska kanske meddelas också att jag åkte taxi med en icke så skönsjungande transa igår. Vet dock inte om den/det var man som ville vara kvinna eller kvinna som ville var man. Märkligt det där.

Smartass Carro hade lånat en lång film av Hanna för att döda lite tid på båten. men smartass Carro glömde strömsladden i den incheckade väskan. Det fick bli godisätande och tupplurar om vartannat i stället. Idag har första skoldagen avverkats. 10 personer va vi i klassrummet. Tragiskt det där.

I kväll ska det fixas och donas och funderas. Jag måste tyvärr packa upp min 50 kilosväska som jag släpat runt i fem län. Det suger ju lite. Sen ska jag väl städa upp lite, diska och förmodligen laga en lasagne. Sedan ska jag fundera över uppsatsen. Ett PM ska knåpas ihop i morgon för på onsadg har jag upptaktsmöte. Det betyder att jag ska spendera fem dagar denna vecka i skolan. Jobbigt det där.

CSN är fantastiska idag. först skulle de inte skicka mig pengar, men nu har de ångrat sig. Det kommer att dimpa ner slantar framöver. 8 140 kronor är en normalutbetalning nuförtiden. People, I'm rich. Skönt det där.

MRT=MRS

Snart är dagen D här. I morgon ska det tentas i 5 timmar. 5 timmar!! Jag mår illa av tanken. Så idag är det dags för panikångest vilket leder till att jag brukar skälla ut någon. Madde är ju ledig idag och hon är ganska duktig på att ta dessa smällar.

Dock så finns det många andra måsten. Exempelvis så har jag ingen aning om vad jag ska klä mig i på Hannas examensfest i morgon. Sjukt! Jag vet inte ens vilken färg på naglarna jag ska ha, eller vilka skor jag ska ha. Problemen flödar nu. Dessutom så måste jag packa ner allt som jag vill ha på ön under de kommande (typ) 10 veckorna. Och sedan ska det släpas på det från Nyk-Uppsala-Sthlm-Nynäshamn-Visby. Good Luck Chuck.

Nu måste jag läsa lite tror jag. Fattade inte riktigt kopplingen igår då MRT=MRS. vem bryr sig?

Nya lärdomar

Idag ska jag färdas över Atlanten. Nåväl, Östersjön i alla fall. men det lät coolare med Atlanten. Men först ska det packas, städas, pluggas och köpas the. Alla dessa måsten. Ska bli skönt att åka till civilisationen igen. jag är ju trots allt en ensam jävel här på ön. Det fick de personer som ringde mig igår erfara. Det blev en hel del tid spenderat med telefonen och många nya lärdomar efterföljde. Här är några:
Jaffa apelsiner är tydligen de bästa. Jag är manodepressiv (person nummer två har nu ställt diagnosen - tack Thomas). Jag är tydligen inte som alla andra. Man får leva med ångest om man gjort bort sig och dejtat två tjejer samtidigt (alltså inte jag, jag dejtar (i wish) killar). Jag ska springa milen på Scania milen. Träningsschemat har start på tisdag. Nu är det en bevisningssak, Thomas sa nämligen att jag aldrig skulle klara det.

Nu börjar kampen mot nationalekonomi ångesten. Den kanske dämpas lite om jag läser flitigt idag, men det är inte så troligt. Det blir bättre när jag kommer hem till lilla Nypan och kan flippa på nån. Det brukar kännas bättre då. Dessutom längtar jag efter mammas mat. Jag freakde på mitt kylskåp igår så middagen bestod av the, en apelsin och knäckebröd. Jag ska jobba vidare på mitt näringsintag tror jag. och lära mig att laga god mat.

Kostnadsminimerare - that's me

Konstnadsminimeraren Caroline här. Har precis tagit ett beslut om att resa lätt i morgon, hur nu det ska gå. Detta medför att jag kan gå till båten och därmed sparas det in en slant. Fantastico! Däremot så vill jag inte minimera min klädkonsumtion, men jag tror att det är dags nu. Detta medför dock det skadliga beteendet att jag tittar på ännu mer kläder på internet. Habegäret är min trogne vän och mitt ständiga sällskap i en annars rätt så ensam närvaro. Dock så gillar jag ensamheten just nu. Det är tyst, förutom att jag nyss flippade på köksklockan och med hjälp av en kniv fick ut batteriet. Tic-tac-tic-tac. No more! Jag behöver ju tystnad när jag ska förstå mig på jämviktspriser, monopol och liknande.

Ett samtal med syster igår resulterade i att med ett enkelt matematiskt samband så kom vi fram till att vi är skyldiga Scaniamilen 5 km. Madde hade nämligen förra året en fylleskada i foten och jag hade flussen. Så vi fick ställa in loppet för systrarna G. Däremot så är vi nu taggade till att kompensera detta och springa den riktiga milen i år. Hujedamig. Men it's on. Jag kommer alltså finnas i ett löpspår nära dig, snart.

Lite hemlängtan har jag till Nyköping och mor och far. Kan man tänka sig? Så jag har styrt upp en familjemiddag på fredag, som lite hejdå/pre-tenta fest för mig och lite peppning inför mammas kommande månad. Den 19:e smäller det och då ska vi driva ut alla onda demoner från mammas kropp. Jag är övertygad om att allt kommer gå utmärkt. Jag har förtroende för de svenska läkarnas kompetens.

Congrats

Idag finns inget vettigt att rapportera om. Morgonkaffet smakade som det skulle, studierna går trögt, jag ser ut som en luffare och min hår skulle kunna omvandlas till dreadlocks. En vanlig dag i mitt liv alltså.

Dock så är min första vindejt i Visby inbokad tills nästa måndag. Jag och AC ska fira att skolan har börjat. Precis, FIRA. Det betyder för mig struktur i vardagen, eller ah i alla fall tre timmar om dagen. Sedan tänker jag gå och köpa mig ett träningskort. Jag har ju många träningsmål denna vår. Jag ska springa Scaniamilen med syster, Vårruset i Visby med syster och så ska jag vara sjukt snygg och fit på Elins bröllop i sommar. Mest eftersom jag kommer sitta själv vid singelbordet.

Hmm, what else? Satt och funderade på Rom idag. Älskade underbara stad. Jag tror minsann att jag måste ta en tripp i vår. Och bara strosa runt och må bra. Med andra ord, ingen spritresa utan en flanörresa. Men min kära vän Sophie fyller the big three zero i början av juni. Så kanske som examenspresent? Ska briefa mor och far. Eller pappa i alla fall, mammas present kommer nog inköpas i New York. It's a boy and his name is either Louboutin or Choo.

Måste ju passa på och gratulera:
  • Linn till en underbar dotter.
  • Mia till att hon äntligen är Djurgårdare.

Tidigare inlägg
RSS 2.0