Labambola

The walk of shame. Ibland önskar man att människor var med i the hall of fame i stället. Det va länge sedan jag hade en walk of shame, kanske i påsk då John och jag blev utkörda ur mitt hem på grund av att vissa fyllon (Sofia & Em) däckat så sovplatserna va fulla. kallt va det och jag fick gå hem utan strumpbyxor. Anledningen till ämnet är att gotlänningar borde, rent logiskt, satsa på att hitta sina hemsläp i närheten av sitt eget hem. Vi plockade nämligen upp en person idag, innan turistandet, som hade en walk of shame i typ terra nova. Det är fan långt. Men han va nöjd och glad, så hans walk of shame var inte så pinsam. Synd, för det är roligare att reta folk när de skäms. Där har vi ämnet: skadeglädje är den enda sanna glädjen. Glädjen jag älskar när den inte drabbar mig och det var länge sedan. Hah. 

Jag är just nu ekonomiskt oberoende. I den nymodifierade versionen. SEB:s nya reklam är rolig, men ändå så dålig. Dock fastnade jag för detta: Killen har inga pengar och är därför oberoende av dem. Så jag är stolt och glad över hur begrepp kan utvecklas. Nu ska jag åka till Stureplan, snylta till mig champagne och berätta för alla att jag är ekonomiskt oberoende. Jävlar vilka ragg jag kommer få, eftersom alla är pengakåta och i en viss utsträckning patetiska. Sen vilket av begreppen det avser ska alla idioter på stureplan skita i. Jag har ju i alla fall lånat min nollexisternade inkomst av CSN och inte av pappa. Det är något man kan skryta om. Eller inte. Men jag har i alla fall valet. Så de så. Hah.