Den glada gråzonen
Blogga, ja jag hinner innan jag ska dyka ner i sängen och avsluta denna tisdag med att läsa lite i min bok. Skönlitterär, inget annat. Plugga får vänta till helgen. Då är det detox och studier som gäller. Johan har ju också lagt till en extra punkt på min att göra lista, nämligen att komma på uppsatsämne och skriva en inledning inför C-uppsatsen. tack för den. Men lyckas vi med detta så får vi kanske åka på några månaders semester. Så det kan bli nåt.
Därför tänker jag ta tillfället i akt att roa mig resten av veckan. Det blir CL i morgon och torsdagen kommer säkert att erbjuda mat på fika, och ett glas vin om jag tränat flitigt. Annars får jag väl ta ett glas vatten och en måltidsersättningsbar. Anna och Sandra ska till ***, och jag tror att jag går hem då, om inte lilla Fredrik vill ge sig in i någon ny vadslagning eller va det nu var som hände senast jag infann mig på ***.
Kanske ska berätta om den nya livsfilosofin som systrarna G framarbetat, som den yngre nu ska följa. Jag känner att det är någon slags freudiansk tolkning av livsglädje. Gråzonen är det nya. Inget är svart, inget är vitt. Så jag ska flyta runt i mitt nya happy-place, den så kallade gråzonen. Jag har till och med införskaffat mig en tröja för att bevisa att inget är svart och inget är vitt. I min zon tar jag dagen som den kommer och över/sönderanalyserar jag ingenting. Då kan jag inte ta dåliga beslut och jag har ingenting att förlora.
Det är många countdowns som händer nu. Mamma och pappa drar på tisdag, två veckors efterlängtad semester. Ja för min del alltså. Det kommer ligga prylar i hela lyan, och jag tänker inte skämmas. Det enda jobbiga är väl att jag måste handla mat själv. Nåväl, det ska jag väl klara. Jag har ju en syster. Den 15/10 är min stora lyckodag, det är då jag klistrar tillbaka mitt äkta och uppriktiga leende. Bye bye fake-smile. Sedan har vi ju Rom den 21/10 och förhoppningsvis Sensation White i Köpenhamn den 31/10. Jag tror att 2009 är det bästa året.
Nu tackar jag för mig, och tackar Sandra för en utsökt middag. Hoppas att nästa tisdags föda kommer innehålla grov bröd, för jag kan verkligen gå loss på vitt. Och man måste ju tänka på figuren. Det börjar liksom bli dags.
Kommentarer
Trackback
