Vuxenhet

Någon form av vuxenhet sköljde över mig igår. Jag stannade hemma när alla andra skulle ut för att jag skulle plugga idag. Och vet ni vad som hände idag? Jag har pluggat. Jag känner mig som ett geni när jag försöker klura ut hur finanskrisstrukturen egentligen är och jag försöker även ljuga ihop en uppsats om ett ekonomiskt samfund i Asien. men ändå, making progress. Dock kommer en stor nackdel till min vuxenhet: nämligen att det där sockersuget som vanligtvis slår till 365 dagar om året kikar in ordentligt. men då kommer nästa syndrom; jag har ingen pojkvän, ingen mamma och inte heller någon david som kan gå och handla godis åt mig. Så vad gör jag? jag ligger i min säng och trånar efter godis och längtar något fruktansvärt efter Sverige. Min stora och enda plan när jag kommer hem är att åka till Kvantum och köpa godis, äta tills jag spyr, sen ska jag äta lite mer. Sen ska jag äta massor med mat på Fik@ för att sedan fortsätta med en systerkväll på Forssen, förmodligen supa ner mig på lördagen för att sedan hälsa på Mia på söndagen och dricka vin och fnittra. Så om något är oklart över att jag ska göra en liten tripp till Sverige så vet ni i alla fall var ni kan leta efter mig. Kommer ni inte ihåg hur jag ser ut så är jag den blonda tjejen med stripigt hår och någon slags kulmage som jag fått i Paris. Trodde detta ver en modellstad där det inte fanns något man kunde bli tjock av men tydligen så har vissa godsaker subventionerats ut till affärerna. Jag har grisat i mig Ben&Jerrys Cookie Dough till den sista droppen av smält glass, men tro inte att det stillar ett vilande sockerbehov. Och jag borde helt ärligt få äta godis för jag va ju ute och sprang för några dagar sedan. 

Nu ska jag återgå till mitt något tråkiga liv och försöka studera inför två midterms och kanske mentalt förbereda mig på att jag om cirka 4 dagar faktiskt kommer att vara i ett land där jag kan kommunicera lite smått  samt att det kanske kan bli en ny stadsförälskelse. tolka mig rätt nu, pojkvän har jag redan så nån kille är det inte tal om, min är ju det bästa som finns dock kanske Milano är en plats jag kan förälska mig i. Man vet aldrig, men blir jag inte förälskad så äter jag väl vit Milka choklad och dricker billigt vin från SMA. Been there done that. 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0