Ich heisse, Ich bin - jag kommer Berlin
Jag har faktiskt haft häpnadsväckande många läsare idag, därför beslöt jag mig för att blogga. Hoppas bara att alla filurer som läst idag även kommer tillbaka i morgon. Vi måste ju arbeta i grupp för att uppnå 500 000 läsare i veckan. jag tror att jag har lärt mig att alla drömmar inte kan uppfyllas på några dagar så jag får kämpa vidare med den målsättningen. Som tur är har jag ju flera agenter ute på gatorna. Susanne till exempel läser emellanåt min blogg från 3 olika datorer, allt för att jag ska nå mitt mål. Det kan man kalla vänlighet. Så om ni andra skulle agera på smma sätt kanske inte mitt liv skulle vara så bittert ändå.
Jag tror jag ska ge dagens klantutmärkelse till en smått berusad Gustav. Han skulle tänka ett stort ljus som brunnit i några timmar men slocknat. han vinklade det bara lite, men fick däremot mycket stearin på sig. Så spektaklet slutade med att han fick gå ut i ett annat par jeans. ett par som va Jossans. Hallelulja för att han både kunde ha lilla Jossans jeans och för att han faktiskt lyckades va snygg i ett par tjejjeans. Coolt Gustav. Jag är stolt.
I min svarta vardag finns ny ett litet ljus av hopp. Berlin here I come. och till ett vrakpris av 504 kronor. men för att komma över detta var jag tvungen att ge upp en massa bekvämligheter. jag får färdas utan bagage, eller ja utan incheckat bagage, vilket betyder att John får ta med sig en tisha, två par kalsonger och ett par jeans (de han åker i) så att jag kan packa det jag behöver. Han kommer säkert finna sig i detta eftersom jag är så älskvärd. Men åter till Ryanairs vrakpriser med ockertillägg. Att betala med kort kostade 188 kronor , valet är faktura och då blir det ändå dyrare. Så lågpris my ass. Fattar ni att det är 5 glas vin på hamnplan en fredag, bara för att FÅ betala med kort. Sjukt. Där kan man snacka kortavgift, i stället för de fem kronor vissa tar för att man betalar med kort under typ 100 kronor. Nåväl 504 kronor för två till berlin och jag klagar. Det är faktiskt en enkel resa från min lägenhet till nyköping med flyg. Så jag ska väl vara tacksam. men det är ju trist att vara fattig, man måste ju bli snål då.
i dagarna ska jag försöka traggla mig igenom ett grupparbete inom organisation. Allvarligt, det är inget akademiskt ämne. fattar ni att vissa får betalt för att forska i detta?! Nåväl, sedan läser jag ju även nationalekonomi på distans, det ska ju va enkelt. trodde jag. men utbud och efterfrågan va tydligen inte bara ord som var sammankopplade - de har tydligen ett samband som kan beskrivas med svåra ord på trettio sidor. Lite extraläsning till detta och jag ska väl lära mig 150 sidor komprimerad ekonomisk text, till på lördag och jag har lektioner typ mellan 9 och 16 -VARJE DAG. Men jag ska kämpa, och kämpa och kämpa. Misslyckas man så misslyckas man. men jag kunde ju faktiskt ha börjat i tid. Som pappa Ulf hade sagt. Men det är väl dags att misslyckas. jag har ju inte gjort det ännu, eller jo jag fick ju B+ på en uppsats.
Jag tror jag ska ge dagens klantutmärkelse till en smått berusad Gustav. Han skulle tänka ett stort ljus som brunnit i några timmar men slocknat. han vinklade det bara lite, men fick däremot mycket stearin på sig. Så spektaklet slutade med att han fick gå ut i ett annat par jeans. ett par som va Jossans. Hallelulja för att han både kunde ha lilla Jossans jeans och för att han faktiskt lyckades va snygg i ett par tjejjeans. Coolt Gustav. Jag är stolt.
Kommentarer
Trackback
