I samband med Gucci & Carola

Åter tillbaka på ön, åter tillbaka till bloggandet. Jag har saknat det, bloggandet alltså. Sjukdomen som rört sig i min  kropp har lämnat mig menlös och därav har få rader skrivits i bloggen. But I am back. Detta är ju optimalt då min blogg kanske är min bästa vän på ön. I alla fall den jag ägnar mest tid då jag är alldeles för lat för att besöka mina riktiga vänner som bor här i byn. Men vem är jag att klaga? Klaga kan jag göra när jag har liggsår för att jag är förslappad. Inte än alltså.

Sofis mode upplyste mig om en sak idag också. Chanel har gjort en mobil. I förra veckan lokaliserade jag själv Armanis mobil. Båda är dödligt snygga. Men jag håller fast vid det jag tidigt bestämde mig för. Jag ska ha en Gucci telefon. Kan de bara fatta att alla har designat en mobil. Det är deras tur. Jag ska ringa Gucci och snart säga att deras mobil är ute, innan den ens hann bli inne. Fattar ni? Snart blir det en bojkott.

Sjukdomen under veckan påverkade mitt besök på fastlandet lite men det va ändå mysigt. Under fredagsmiddagen hemma hos mor och far kan jag ha gjort framsteg vad gäller ett datorinköp. Ett litet i alla fall. Pappa ska nu fråga IT-chefen vilken Mac man ska ha, om man nu måste ha en. Hallelulja. Världen förändras. Detta med anledning av att världen globaliseras snabbare än vad min far acklimatiserar sig till den. När nya saker vuxit fram och haft sin storhetstid - då börjar pappa få upp ögonen. Nu kanske han kan delta till en förändrad värld. Hallelulja igen. (Jag börjar känna mig som Carola med mina Hallelulja, dock skulle jag aldrig bli kär i Runar så I'm not there yet).



I huvudet på Gustafsson
  • Att befinna sig på öjn betyder fler ensamma middagar, onädlig förbrukning av Tacos, ensam i en stor säng. Mitt studentliv är verkligen tragiskt.
  • I samband med att det återigen pratades om att jag inte har något körkort när jag va hemma passade jag återigen på att lyfta fram argumentet: Varför ska jag ha körkort utan bil (här kan det vara passande att nämna att jag verkligen behöver en SMART Car som morot). Detta argument återstöds även av: Körkort är till för de som inte har råd med Taxi eller inte har någon som skjutsar dem. Må hända att jag inte har råd med taxi men jag har ju mina privatchaufförer och två ben som fungerar helt okej. Detta har alltså ingeting att göra med lathet.
  • Studietiden har verkligen fått mig att förstå att jag aldrig kan bli en bra chef i Sverige. Här handlar det om samverkan. Jag hatar grupparbeten, men jag gillar diktaturer. Tror att Cuba skulle behöva en ny diktator så jag ska skicka in en ansökan. Så jag slipper grupparbeten.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0