Är jag så bitter?
Dagen i Visby började med regn. Nu är solen på väg ner så dagen blev betydligt bättre. Efter en lång förmiddag i skolan gick jag hem och tog en tupplur. Det var uppvärmningen för en liten sammankomst på Surfers ikväll. Det ser jag fram emot. Jag är även nöjd med att jag för en gångs skull kan slita mig från tv:n.
Tänkte att jag skulle plita ner några rader om de senaste dagarnas respons på min blogg. Tydligen så framstår jag som bitter. Jag försöker se det som att jag är en realist med självironi. Men min introspektion kanske är bristfällig. Visst kanske bloggen inte är något lyckopiller, men man får ju ta den för vad den är, och för vad jag är. Och om man skulle kalla mig bitter i dagsläget så skulle man ha kännt mig för ett och ett halvt år sedan. Då var jag bitter. Nu tycker jag mest om att skriva ner några destruktiva rader med glimten i ögat. Men jag får väl leva med att uppfattningen av bloggen är subjektiv. Jag är i alla fall glad varje gång jag skriver i den. Kanske att man måste känna mig för att uppfatta denna skrift rätt. Aja, nog tjatat om detta.
Jag är beroende igen. Jag försöker verkligen att hålla mig till min drog enbart under skoltid. Men jag vet inte hur det kommer att gå. Det är nämligen så att jag är en recovering user. Ja, av Elisabeth Ardens läppglans på stift alltså. Herregud, denna gåva till kvinnan är så farlig. Tidigare i mitt liv var jag besatt och använde denna uppfinning maniskt, där jag fanns fanns stiftet. Nu är jag tillbaka. Jag känner redan torrheten på läpparna (det som de ska motverka), men jag kan inte sluta. Så jag kan väl bara säga: - Hej, jag heter Caroline och jag är missbrukare.
Tänkte att jag skulle plita ner några rader om de senaste dagarnas respons på min blogg. Tydligen så framstår jag som bitter. Jag försöker se det som att jag är en realist med självironi. Men min introspektion kanske är bristfällig. Visst kanske bloggen inte är något lyckopiller, men man får ju ta den för vad den är, och för vad jag är. Och om man skulle kalla mig bitter i dagsläget så skulle man ha kännt mig för ett och ett halvt år sedan. Då var jag bitter. Nu tycker jag mest om att skriva ner några destruktiva rader med glimten i ögat. Men jag får väl leva med att uppfattningen av bloggen är subjektiv. Jag är i alla fall glad varje gång jag skriver i den. Kanske att man måste känna mig för att uppfatta denna skrift rätt. Aja, nog tjatat om detta.
Dagens insikt
Jag är beroende igen. Jag försöker verkligen att hålla mig till min drog enbart under skoltid. Men jag vet inte hur det kommer att gå. Det är nämligen så att jag är en recovering user. Ja, av Elisabeth Ardens läppglans på stift alltså. Herregud, denna gåva till kvinnan är så farlig. Tidigare i mitt liv var jag besatt och använde denna uppfinning maniskt, där jag fanns fanns stiftet. Nu är jag tillbaka. Jag känner redan torrheten på läpparna (det som de ska motverka), men jag kan inte sluta. Så jag kan väl bara säga: - Hej, jag heter Caroline och jag är missbrukare.
Kommentarer
Postat av: Susanne
Du är INTE bitter bara ironisk och sjukt kul ibland. Vet Ulf att du hänger ut honom?? Tänk på datorn han kanske ruttnar och struntar i och sponsra.
Postat av: Madde - da sister
Jag måste insatämma! Du e faan inte bitter längre (o jag var med för ett och ett halvt år sen så jag vet). Har precis avslutat ett bloggläsarmaraton och garvat ihjäl mig! Keep up the good work sis!
O du, tänk på den stora röda och såriga munnen du kommer få om du inte slutar med ditt äckliga läppglans =) You can DO it! (du vet hur det ska uttalas)
Trackback
