Madde borde inte äga ett VISA-kort
Ursäkt bloggapusen igår. Dock kände ni väl inte så stor saknad, jag har trots allt en läsartopp på 28 personer. Inte så smickrande, men jag är glad för det lilla. Pausen igår grundar sig i att jag har en kroppstemperatur som pendlar mellan artisk kyla och tropisk värme. Det känns även som att jag hostar rakblad. Men jag är inte bitter. Jag hade ju till och med planerat gårdagens blogginlägg, helt och hållet tillägnat min klantiga syrra. Men jag fokuserar på detta idag i stället.
Året var 1923. Okej kanske inte så länge sen, men det var på Mias 25-års dag. Kalas på StureCompagniet och spriten flödade. Jag och Madde fick en idé. Firar man så firar man, så vi skulle köpa en flaska Gula Änkan. Sagt och gjort, och den skulle dras på Maddes kort. Dock hade hon inte täckning för denna flaska som kostade 950 kronor. Själv hade jag ett jobb så jag slängde fram kortet. Senare under kvällen när Champagnen var slut skulle Madde beställa några groggar till oss. Då upptäcker hon att hennes VISA-kort är borta. Hon får panik. Själv var jag aspackad och skitlugn. Min respons var bara "Vem bryr sig, du har ju för fan inte ens råd med en flaska champagne". Hon behövde ju inte vara en sån dramaqueen. Hon for ut till rökrutan och spärrade kortet. Jag var fortfarande likgiltig. Efter en LÅNG promenad hem till hotellet (med stopp på bland annat McDonalds, 7Eleven och ett långt övertalningsförsök om att entra en pizzeria - dock är detta helt andra historier). Jag var fullast på stället redan innan vi började traska hemåt. Sur var jag också, då jag aldrig förstod varför jag inte kunde få gå i samma kö som Magnus Hedman in till Köket. Bara som lite kuriosa. Väl på hotellet klädde Madde av sig i ilfart. Jag trodde att hon skulle göra en kul grej med mitt VISA-kort, eftersom hon verkligen hade ett kort under armen. Men jag kopplade i snigelfart och frågade lugnt och förmodligen otydligt varför hon hade ett VISA-kort i armhålan. Detta var alltså det borttappade kortet. Idioten hade i något snilleögonblick stoppat det i BH:n. Jag kommer aldrig påstå att hon är smart. Nåväl, historien skall avrundas med att puckot gjorde samma sak i lördags. Hon greps inte av panik när kotet var borta och lugnade sig med att spärra det. Väl hemma hade hon det i BH:n. Ledsen Madde, men du är en skam för männskligheten.
Året var 1923. Okej kanske inte så länge sen, men det var på Mias 25-års dag. Kalas på StureCompagniet och spriten flödade. Jag och Madde fick en idé. Firar man så firar man, så vi skulle köpa en flaska Gula Änkan. Sagt och gjort, och den skulle dras på Maddes kort. Dock hade hon inte täckning för denna flaska som kostade 950 kronor. Själv hade jag ett jobb så jag slängde fram kortet. Senare under kvällen när Champagnen var slut skulle Madde beställa några groggar till oss. Då upptäcker hon att hennes VISA-kort är borta. Hon får panik. Själv var jag aspackad och skitlugn. Min respons var bara "Vem bryr sig, du har ju för fan inte ens råd med en flaska champagne". Hon behövde ju inte vara en sån dramaqueen. Hon for ut till rökrutan och spärrade kortet. Jag var fortfarande likgiltig. Efter en LÅNG promenad hem till hotellet (med stopp på bland annat McDonalds, 7Eleven och ett långt övertalningsförsök om att entra en pizzeria - dock är detta helt andra historier). Jag var fullast på stället redan innan vi började traska hemåt. Sur var jag också, då jag aldrig förstod varför jag inte kunde få gå i samma kö som Magnus Hedman in till Köket. Bara som lite kuriosa. Väl på hotellet klädde Madde av sig i ilfart. Jag trodde att hon skulle göra en kul grej med mitt VISA-kort, eftersom hon verkligen hade ett kort under armen. Men jag kopplade i snigelfart och frågade lugnt och förmodligen otydligt varför hon hade ett VISA-kort i armhålan. Detta var alltså det borttappade kortet. Idioten hade i något snilleögonblick stoppat det i BH:n. Jag kommer aldrig påstå att hon är smart. Nåväl, historien skall avrundas med att puckot gjorde samma sak i lördags. Hon greps inte av panik när kotet var borta och lugnade sig med att spärra det. Väl hemma hade hon det i BH:n. Ledsen Madde, men du är en skam för männskligheten.
Kommentarer
Trackback
