Den stora flytten & en fadder
Ny dag, nya möjligheter. Idag är en stor dag för familjen Gustafsson. Madde ska flytta, vilket i sig är ett glädjeämne men vi måste dock belysa och verkligen understryka att denna flytt kommer att genomföras utan logistikmästaren Ulf. Bara där har vi tjänat fyra effektiva flytt timmar. Detta innebär även att ingen kommer mäta, beräkna, bråka, skrika eller hetsa. Vi ska flytta med lugn i kroppen. En stor dag i familjens historia. Sen att Madde anställt en armé av vänner som kommer hjälpa till betyder att jag kan ta över logistiken. Det vill säga dricka rosé vin och peka. My work is done.
Igår var det även payday två. Dock råkade jag yppa detta framför min far, som snabbt och riktigt påpekade att han köpte en tågbiljett till mig förra fredagen från Stockholm till Nyköping. Den kostade 107 kronor. Han ville nu kräva in denna skuld i cash, för att han skulle på fest med Banken och behövde därmed lite spritpengar. Tycker kanske att det gått för långt när man måste kräva in 107 kronor för att ha råd med sprit. Han borde verkligen se över sin buffert. Buffert Ulf, buffert.
Madde kläckte även en grej igår som jag funderat på under natten och morgonen. Hon ska nu, när hon har ett riktigt jobb, bli fadder. Och då slog det mig, det är ju en fadder jag behöver och ska skaffa. Förstå: någon sätter in pengar för att jag ska studera och vara välmående. Okej att SIDA ,eller vad organisationerna nu heter,sänder pengarna tilol lite andra länder än just Sverige, men faktum är ju att jag behöver pengar till skola och mitt välmående vilket består av materiella ting. Därav ska jag nu ringa upp någon organisation och berätta att jag behöver fadder-stöd. Jag har mina legitima orsaker så nu ska jag vänta på mina pengar. Och bara tanken på att de inte behöver bygga upp någon skola, eftersom jag redan har en. Lärarana får väl duga men om de vill skicka någon, så visst. Bostad är ju också ordnat, jag lever precis så spartanskt som alla andra gört. Typ.
Dagens första bloggande är nu gjort, inte omöjligt att det skrivs ner några rader till.
Som det sista jag behöver säga är att jag börjat shoppa second hand-typ. Sprang in i en butik igår och slet åt mig ett part svarta lackskor, Jag hade liksom glömt alla fula jag har i Visby. Detta var motivet. Sedan köpte jag dessa skor, för 400 kronor. Det måste ju vara som second hand. Snacka om att sverige börjar bli student-anpassat. Om vi nu bara höjer studestödet med ca 7000 i shoppingpeng så kommer inte jag att klaga något mer.
Ett nytt tankesätt som slagit sig in och satt sig i min shoppinggen är: motive and opportunity. Denna metod används för att sätta fast kriminella och söka förklaring till brottet. Shopping är inget brott, men allt jag behöver är motiv och möjlighet. Jag är ledsen far, men detta finns alltid. Och till min kära mor, mitt sko-shoppand ekommer aldrig att upphöra, aldrig.
Igår var det även payday två. Dock råkade jag yppa detta framför min far, som snabbt och riktigt påpekade att han köpte en tågbiljett till mig förra fredagen från Stockholm till Nyköping. Den kostade 107 kronor. Han ville nu kräva in denna skuld i cash, för att han skulle på fest med Banken och behövde därmed lite spritpengar. Tycker kanske att det gått för långt när man måste kräva in 107 kronor för att ha råd med sprit. Han borde verkligen se över sin buffert. Buffert Ulf, buffert.
Madde kläckte även en grej igår som jag funderat på under natten och morgonen. Hon ska nu, när hon har ett riktigt jobb, bli fadder. Och då slog det mig, det är ju en fadder jag behöver och ska skaffa. Förstå: någon sätter in pengar för att jag ska studera och vara välmående. Okej att SIDA ,eller vad organisationerna nu heter,sänder pengarna tilol lite andra länder än just Sverige, men faktum är ju att jag behöver pengar till skola och mitt välmående vilket består av materiella ting. Därav ska jag nu ringa upp någon organisation och berätta att jag behöver fadder-stöd. Jag har mina legitima orsaker så nu ska jag vänta på mina pengar. Och bara tanken på att de inte behöver bygga upp någon skola, eftersom jag redan har en. Lärarana får väl duga men om de vill skicka någon, så visst. Bostad är ju också ordnat, jag lever precis så spartanskt som alla andra gört. Typ.
Dagens första bloggande är nu gjort, inte omöjligt att det skrivs ner några rader till.
Som det sista jag behöver säga är att jag börjat shoppa second hand-typ. Sprang in i en butik igår och slet åt mig ett part svarta lackskor, Jag hade liksom glömt alla fula jag har i Visby. Detta var motivet. Sedan köpte jag dessa skor, för 400 kronor. Det måste ju vara som second hand. Snacka om att sverige börjar bli student-anpassat. Om vi nu bara höjer studestödet med ca 7000 i shoppingpeng så kommer inte jag att klaga något mer.
Ett nytt tankesätt som slagit sig in och satt sig i min shoppinggen är: motive and opportunity. Denna metod används för att sätta fast kriminella och söka förklaring till brottet. Shopping är inget brott, men allt jag behöver är motiv och möjlighet. Jag är ledsen far, men detta finns alltid. Och till min kära mor, mitt sko-shoppand ekommer aldrig att upphöra, aldrig.
Kommentarer
Trackback
