Finns det?

SpritCarro har haft uppvärmning idag. Shopping med mamma. Det gick bättre än väntat, för alla förutom Visa-kortet. Men SpritCarro behöver ju fina kläder. Mamma hade dock en underlig stund på Lava idag. Hon köpte smycken och ansåg att detta var helt onödig shopping. Finns det? Stackars kvinna måste ha druckit för mycket igår. Jag har aldrig, och då menar jag aldrig, upplevt onödig shopping. Dock så får hon mina vita kameler på en front. Hon tyckte att jag skulle köpa allt jag provade i en affär. Jag tackar gudarna för att hon inte ens försökte få mig att välja. Man vill ju inte välja, man vill ha allt.

En annan underlig stund med mor idag. Hon tyckte att en klänning jag köpte var lite för kort. Återigen, finns det? Känner man Carro som en gång bott i Rom, då vet man hur kort kan tas till en annan dimension. Och för övrigt så var den inte ens halvkort.

Så nu återstår enbart ändlös provning av kläder, så jag antar att mina kära studier får vila till, ehhh, eftermiddagen? Imorgon finns det inte en chans att jag öppnar några böcker. Jag tänker vara vuxensjuk och fokusera på årets fotbollsmatch. ROMA-Lazio. I wish I was there.

Som den vuxna och duktiga 24-åring jag är så hade jag en lugn kväll med Anna, Sandra och Leo igår. Inte för att skryta, men när lilla Leo skulle sova så berättade han för sin mamma att det roligaste på hela hans dag var att leka med Carro. Och ja, för er tvivlare, han syftade på mig. Det kanske är det bästa betyget jag har fått av en kille. För ni ska veta hur mycket favoritgrejer han har på fredagar.

Ska kanske nämna ett minus jag fick av honom, som jag tror att han förträngde efter lekstunden. Jag skulle vara en busig vuxen och sticka till honom ett chips när anna inte såg. Senare står Anna i köket, och föreställ er nu dialogen:
- Leo vill du ha en skål med chips?
- Jaaa, jag fick BARA ett förut.
SnålCarro försökte alltså vara snäll, men blev i slutändan den snåla och elaka. Jag antar alltså att jag har lite att lära vad gäller barn. Men jag måste erkänna att de är ganska mysiga. Dock så har inte ens min mor förhoppningar om varken förhållanden eller barn vad gäller mig. Idag talade hon om min framtid, då jag ska åka till Danmark för att inseminera mig. Tack mamma. tack för att du hoppas.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0