Sökes: Ny syster

Hej vänner. Det är fredag, klockan är snart 21. Jag vet. Men jag har campat i soffan hela dagen då gårdagskvällen var något av ett epic moment. Studentmat och studentpriser på sprit, middagen gick av staplen på Holmiana. En flaska vin kostade typ 110 kronor och shoten är löjligt dyra. Enda felet igår var avsaknaden av hotshots. Koka kaffe, vispa grädde för i helvete. Uteblivna hotshots ersätts av fisk, några var kanske överflödiga. och 00.58 köpte jag tre stycken mörk rom och cola. Då hade talsvårigheterna redan börjat. De blev bara värre så som tur var ranglade jag hem i tystnad.

Vill också utlysa årets första kontaktanons. Syster sökers. Min är så värdelös. På våra kamelmöten har jag delat ut ett kvartals svarta kameler till henne och jag ser ingen förbättring. Därmed är tanken att hon nu ska bytas ut den där MadeRleine. Det är namnet vi i familjen G använder när vi pratar om henne när vi är arga.

Kraven är få för att ni som svarar på annonsen ska outperforma det lilla äcklet som hon ibland kallas. Ni behöver inte vara så duktiga att svara i telefon, ni ska vara mottagliga för utskällningar, ni bör köpa fina presenter till mig och ni anses inte ha någon legal rätt att placera mig socialklass tre. Allt ni behöver veta, jag är Klass I. Jag ser fram emot era ansökningar. Platsen är vakant och kan komma att tillsättas innan sista svarsdag som är den 31/1. Tacohej.

Soffpotatisen

Då är hon tillbaka, den där tråkiga Carro. Mysbyxorna är en inventarie på min kropp, fattigdomen är så påtaglig att den går att ta på, den psykiska stressen gör att jag sover dåligt trots att jag är ledig och middagen ensam framför tv:n är ett relativt roligt inslag i min innehållslösa vardag. Det är hon, PluggCarro.

Jag blev utbränd efter dagens runtstrosande på stan i Uppsala där jag hittade kläder som fullkomligt skrek: Kom och köp mig! Men jag luffade hem med en vattenkanna för blommorna, en ny deo, lite duschtvål då jag tänkt att även 2011 vara ren både på utsidan och insidan och en handväska från den anskrämliga rean på Gina Tricot. Om det var ett ord ni sökte så var det Patetiskt

jag var även tvungen att inviga återkomsten med en praktvurpa utanför en resataurangt, bara för att misären även skulle kännas i kroppen. Men jag känner mig ändå relativt normal då jag ringde för att smårpata med min relativt framgångsrika syster. Den lilla trasdockan som hon är sov när klockan var 15.00. Inga kommentarer.

Gårdagen spenderades med mor och far och mina 49 kvm börjar mer och mer likna ett hem. Med rätt borr så kan även väggarna prydas med någon slags billig konst. Frysen är full och jag har insett att jag aldrig kommer bli vuxen. Ja har blivit ett curlingbarn i vuxen ålder. Men de är allt bra den där mamman och den där pappan. Jag bjöd på pizza från kvarterspizzerian som tack för all hjälp. Ett barn som jag skulle alla föräldrar vilja ha.

Den nya Carro är här

Då var utskällningarna, missförstånden och de spärrade korten över för denna gång. Eliv has left the building, jag tackar Banken för förtroendet. Nu börjar snart skolan igen med traggel av vad som verkar vara årtidondets överdrift i läsning av vetenskapliga artiklar. Men innan detta sker: vin i dagarna tre. Det slog mig faktiskt nyss. jag har jullov i en hela 3 dagar då den officiella terminen börjar på måndag. Hur ska jag ta till vara på detta? Jag vräker i mig mat och vin idag, tittar på handboll och sedan vaknar jag upp i morgon går på massage och beger mig till Stockholm för myspys med bästaste Rebecca. Sedan - Uppsala. Nästa bloggande blir från den staden. Rysslandstiden är över i bloggen, nu är det instituitionsCarro som bloggar. Vi hörs!

Omprioritera för rikedom

Det verkar som att jag kan skrika ut V I C T O R Y! Utan kamp. Mina föräldrar har ätit snällpiller och jag gav mig in i semesterdiskussionen med Mike Tyson handskarna på. Det var som en lam pingismatch. Tråkig eller helt enkelt innehållslös. Jag fick fritt välja vecka för kompissemestern och eftersom vecka 29 är lika deprimerande som en Per Gessle plåga på RixFM så utses nu vecka 30 till Gotlandsveckan för de mer sofistikerade. Nu behöver jag bara semesterkapital för att överleva. Jag ska ringa arbetsförmedlingen, eller nåt. När vi ändå berör ämnet. Det är ett tragiskt svenskt samhälle vi lever i. Det har kommit till min kännedom att en och samma man som hämtat ut socialbidrag/bostadsbidrag och barnbidrag från kommunen sedan åren innan vi flyttade till Nyköping. Året var 1996. Idag lever vi under den första månaden under ett nytt decenium. Det är för fan 2011. Han har aldrig jobbat, han ingen ambition att arbeta. The punchline: Han fru går också på bidrag. Som tur är har hon lycklas avla sex ungar under åren, då får man flerbarnstillägg och sånt. De lever på 20 000 utan att lyfta ett finger. Den nya tidens prostitution? Staten blir helt enkelt the pimp. De erbjuder tillfälle, bostad och avlöning. Allt bidragstagarna behöver göra är ju att föröka sig med jämna mellanrum, sen kan de nynna vidare på Petters "pengar rullar in som de ska - det går bra nu".

Men jag är inte bitter för at jag utbildar mig, lånar ihop till 8140 kronor i månaden och läser fler texter på en vecka än vad socialbidragstagarna gör på en livstid. Det är inte ditt fel Reinfeldt, problemet kanske finns hos de många åren under socialdemokraternas styre. De föredrar ju trots allt att man ökar transkriberingarna. Är det konstigt att ni halkar efter? Skulle inte tro det. Hur kunde Sverige bli lika humoritiskt som en söndag klockan 20.30 när Parlamentet entrar rutan? Fatta barometerknapparna...

Är vuxen ett sinnestillstånd?

Efter ett fjortisbråk med pappa igår så började jag inse att jag kanske rör mig från labil tonåring till semivuxen. Jag flippade inte som jag vanligtvis gör och jag var saklig i min argumentation, förutom de obligatoriska Gustafssons personangreppen. Men det är ju ett karaktärsdrag jag inte kan kontrollera. Inga vinser utan psykisk nedbrytning.

Jag börjar även utveckla fler sidor som påminner om att jag kan vara en försenad neandertalare. Det kanske är så att jag är ensam i Sverige om att ha en Nokia från tidigt 2000-tal, som inte ens har mottagning inne på banken. Nog för att det ibland känns som en bunker, men det vore ju roligt om ett sms kanske kunde pigga upp under långpannan på dårhuset.

Nu ska jag börja arbeta på planen om hur jag ska tjäna pengar utan att jobba och hur skolan ska klaras utan ansträngning. Just nu är loppet rätt kört. Min bästa strategiska plan hittils var att skramla ihop till in trisslott när jag besökte ICA med mamma igår, tanten vann 50 spänn men den fattiga studenten räknade nollor. Men det var ju iaf en vinst på 0 gånger 2. Man ska vara glad för det lilla.



Alla bloggare summerar 2010...

...och så även jag. Enda skillnaden är att jag inte skrivit mer än två inlägg under 2010, så det är en del att summera. Vart ska vi börja?

Under våren blev Hamnplan 16.01 inte enbart en livsstil utan mer som en religion. Många stunder och vackra minnen följer med från sista våren på Gotland. Många andra konstiga incidenter följer också med från Gotland, men på grund av Kinesisk censur väljer jag att inte omnämna dessa. Sedan kom Sommaren i Nyköping, jag återinställde mig som bankkundersna favorit utskällningsobjekt. Jag besökte Stockholm frekvent där den fantastiska värdinnan Miss Bjurkell erbjöd fester som går till historien. Midsommar 2011 kommer att firas med flaggpunsch, nakenbad och bordsdans - enbart som minne av 2010 bravaderna. Sedan kom vecka 29. Fröken Claesons tjat fick mig att vika ner mig likt Norkoreas fotbollsherrar under VM. Jag besökte Stockholmsveckan i visby, tömde en box vin med tjejerna innan 12.00, tog en flytande lunch i form av mer rose till den fina summan 425 kronor på Kallis. Men det var det värt, det var ju trots allt en Jacobs Creek. Väl värt med tanke på att entren enbart kostade 300 kronor, och då fick man ju ståplats bland böset. Sedan regnade det i två dagar och pappas bill kraschade för första gången - när Anneli var chaufför. Men det var väl på tiden. En nyproducerad mercedes från 2010 ska ju aboslut ha motorhaveri. Pappa gör ju trots allt bara bra investeringar. Nästan. Sedan kom en veckas lyx på mallorca, man är trött när man inte ens orkar åka till stranden. Men när Casa Bjurkell erbjuder en våning till varje besöksperson känns det som att stranden i Magaluf kan få lämnas till de berdövligt dåliga bartenderutbildningarnas flaring träningar. Att bero på Magaluf, jag hörde att det var pensionärsafton en kväll. Nog talat om det. Bild kommer dock att bifogas.
Sedan kom hösten och årets dilemma. Det var dags för en ny utbildning och en bostadslös Carro som lämnat 70 kvm på Gotland kunde inte tänka sig att bo i korridor. Efter flitigt letande på Blocket fanns bara en lösning, Pappa Ulf och Mamma Lillemonkan var tvugna att öppna plånboken och lösa ut den duktiga studenten. Men jag var inte girig denna gång, nu bor jag ju faktiskt bara på 49 kvm. Pappa har numera epitetet Bostadsrättskungen och har en kennystarfighter fight med Rolf "Blocketkungen" Bjurkell. Giganternas kamp är att vänta. Sen kom skolan, käftsmällen av att läsa på en riktig skola kändes som Mike Tyson's högerkrok. Undrar om han inte nafsade av en bit av mitt öra också? Stocken blev nya Hamnplan där jag återinrättar mig i ledet som köfolk. Men det är lätt värt att köa för den billiga spriten, så ni kan inte hålla det emot mig. Jag fyllde 25, avklarade en punkt på min Bucket list - Jag ÄGER ett par Louboutin. Jag är jävligt snygg när jag står i dem, när jag går i dem får snyggheten finnas i betraktarens ögon. Sen kom julen, otaliga uppsägningsförsök på banken efter miljontals utskällningar från kunder som inte verkar förstå mitt pedagogiska försök att förklara att det ÄR slut på kontot och att banken inte tar pengar. Sedan blev jag storhetsvansinnets ansikte utåt och tror att jag kan allt om business - allt från Qviberg till Buffet till Madoff. Jag ger alternativa tips till alternativa människor, jag titulerar mig som konsult såväl som livscoach. Där tar 2010 slut.

Nu börjar 2011, året då jag ska utföra stordåd och då jag hoppas på att jag kan hitta vänner att dricka rödvin med. So far har jag enbart sänkt en och annan vinare i sällskap där det suttit nyktra människor. Madde skyller på penicilin, Sandra skyller på att Sprit-Sandra enbart är aktuell under enstaka tillfällen. Jag önskar att hon kommer oftare, hon är fantastiskt rolig. Nu rullar vi vidare, jag och min nya personlighet Socialklass 3 Carro. Vill ni veta hur det går för henne hittar ni henne här.



RSS 2.0