Vad har Visby som ingen annan har?
Rom har Colosseum, Paris har Eiffeltornet, stockholm har idioter, Nyköping har AFA och nazister och Visby har blåsten. Jag kan verkligen inte förstå hur jag tog mig hit. Vad visste jag om Visby egentligen när jag flyttade hit? Uppenbarligen var jag ung, naiv och sökande. nu är jag äldre, klockare, fetare och bitter. Dessutom har november månad borrat hål i lilla plånboken, så jag måste snällt befinna mig här resten av november för att jag ser inte att någon kommer donera pengar till ett stackars fattigt studentbarn. Åtminstone hade jag denna fredagskväll ork att cykla till Coop. Trots 215,7 m/s i blåst. Dock har jag inte kraften att cykla till den hockeymatch jag verkligen ville se. det va ju den perfekta grejen att göra på ännu en nykter fredag. Dock ska jag nog chocka de flesta jag känner och slå klackarna i taket i morgon. Men jag lovar ju inget.
I övrigt så funderar jag på att utöka mina skills inom matlagning. det är dags för mig att börja äta något annat än de 5 traditionella rätter som jag kan nu. Så väl på Coop shoppade jag smör så att jag kan laga köttfärspaj, från grunden. känn på den ni. Detta ögonblick kan gå till historien. I alla fall min historia, som jag i en senare del av mitt liv kommer att skriva om i mina memoarer. Den kommer släppas några år efter att jag skrivit en bok tillsammans med Donald. (Trump för er obildade). Detta efter att ha varit chefsstrateg på Gucci. För er som undrar: -Ja jag spenderar alldeles för lite tid med andra, jag kommer snart kalla min lägenhet för cellen.
Ett mansion i Baguette-land tack!
Då var det dags för några skrivna ord igen, i det som jag ser som framtidens bibel. (Min blogg alltså för er som inte fattar). Sitter hemma och filosoferar och ska snart gå och slänga ihop lite fajitas alla Carro. I övrigt så försöker jag planera inför baguette-Land. jag ser över de boendealternativ som eventuellt kan bli aktuella. En enkelrummare kostar bara 715 Euro. Så det ser ut som att prinsessan ska bli grottmännsika igen och kanske bo på 15 kvadrat, eller eventuellt 20 om jag ska lyxa till det. Snacka om att man måste besöka IKEA så snabbt som möjligt för att göra allt lite hemtrevligt. Men vem är jag att klaga, allt måste ju vara bättre än La cava - den lilla källarlyan jag bodde i i Rom - förhoppningsvis kommer den här lilla lyan åtminstonne ha fönster, mer kakel än mögel i duschen eventuellt en toalett med en fungerande spolknapp och en fungerande ugn. men som sagt jag är inte i någon position att ställa krav. Dock har jag krävt ett eget badrum, för jag delar fan inte det ska gudarna veta. Sen kommer jag väl att leva på baguetter eftersom det kan li tal om att bo i korridor och dela kök. men jag är ju som ni alla vet öppensinnad så jag nöjer mig ju med det som erbjuds.
För övrigt så börjar berlin verkligen närma sig, vilket glädjer mig efter en pissvecka i mitt liv. tenta, arbete, skola och idag kanske feber. Egentligen borde jag unna mig en Cola Light idag, men det är fan sibirisk storm ute. Jag lämnade tom cykeln nere vid skolan för att få åka bil hem med en snäll klasskamrat. Ibland kostar det på att leva i den lite finare del av staden. men det är de värt. Nu ska jag söka fältet efter en kamera att låna så att jag och John kan ta kärleksfoton i Berlin. och till er alla som håller på att glömma, jag fyler 23 den 7:e, Glöm inte det! Det är första och enda gången jag fyller 23.
Surast
Helt utmattad. Extremt sur. Tentan var inte alls vad jag förväntade mig. Jag tror jag har blivit dum, eller i alla fall mindre "smart". man ska ju undvika att använda värdeladdade ord. Tentan var hursomhelst ett monster. jag som trodde att professorn var normal, men icke. Jag tror att mitt huvud har ett stort hål i sig. Nu ska man väl bara gå runt med en klump i magen i två veckor, sedan ska man väl vara bedrövad i en vecka och sen blir man långsiktigt bitter. Det betyder alltså att jag bara återgår till min normalform. Veckan är liksom inte slut heller. jag ska i morgon 08.00 lämna in en individuell uppsats i Organisation B som inte är i närheten av klar. Men det problemet förlägger jag till eftermiddagen. Oh när skiten är inlämnad ska jag sätta mig och traggla nationalekonomi. Life is a bitch, i alla fall mitt. Men snart ska jag ju till Berlin. Lite shopping kanske kan lysa upp min vardag. Måste bara ringa CSN och be om mera lån. Det borde jag ju vara kvalificerad för. Vi kan ju kalla det terapi.
TentaCarro
TentaCarro - en presentation
Jag har oficiellt gått in i tentapluggningsväggen. det är ett nytt akademiskt begrepp jag skapat som är en blandning av burnedout och boredout. Jag försöker traggla, men som vanligt fastnar det inte. Va alla dessa forskare tvungna att skapa fackord om allt? I morgon är sista dagen innan tentan och därmed sista dagen av tragglande. Det betyder en extrem ångest för mig i dagsläget. För er som känner TentaCarro så vet ni att idag är jag sur, irriterad och uppgiven. Det slår aldrig fel. undrar om jag känner någon som pluggar på någon läkemedelsutvecklingsskola så de kan ta fram ett antiångesttenta piller. Jag ska goola detta i morgon för att se om det är en produkt som inom en snar framtid kommer att lanseras. Annars har jag ju som entreprenör kommit på värsta guldgruvan. Finns det smartpiller också så blir jag gärna pillernarkoman några dagar i månaden.
För tillfället har jag bänkat mig framför tv:n. Jag kommer förmodligen tyngas av ångest resten av kvällen, som dock dämpas lite av one tree hill och gossip girl. Det får duga i stället för piller idag. Annars är ju piller att föredra på Gotland. jag är också i husarrest som är delvis frivillig. Gotlandshösten har anlänt. Vilken lycka. Det betyder 100 m/s i blåst och regns så att man tror att gud bestämde sig för att tömma östersjön över ön som han glömde. han kanske ser det som något slags lindrande för att vi som bor på Gotland ska sköljas ner i havet och på så sätt har han "put us out of our misory".
Nu ska jag förbereda mig inför kvällen med tvn. En kväll som alla andra i mitt liv som student. Jag kan dock meddela att framtiden ser ljus ut, för jag tror jag vet vad jag ska bli när jag blir vuxen.
AFA, Nassar och poliser - det är mitt Nyköping de
Nu kanske ni trodde att jag har pluggat, pluggat och åter pluggat, men där har ni fel. Jag har i stället ägnat dagen åt massor med ointrassanta men ack så viktiga aktiviteter. först och främst har jag strålat sönder den lilla hjärna jag hade för att det känns som att jag har ringt telefonboken - allt för att undvika studier. Jag har sedermera funderat över nyår, googlat kursböcker och jämfört priser mellan dessa, diskat, lagat mat, handlat paprika och godis på Ica och så vidare och så vidare. Sedan har jag om möjligt strålat sönder huvudet lite mer. Jag ringde tom frivilligt till mor och far och bad dem berätta om deras kväll igår. Och i familjen Gustafsson kan vi prata så ni anar ju vilken risk jag utsatte mig själv för. Det jag borde ha gjort är att städat mitt skyffe, men det fanns inte tid till detta. det får bli efter all ångest över en förmodligen misslyckad tenta. Någon typ av terapi skulle vi kunna kalla det.
För övrigt så undrar jag vad som hände igår och idag i Nyköping egentligen? Först och främst så hade jag några "nyköpingshuliganer" på besök på denna fridfulla ö. Det resulterade i alla fall att ansvariga på hockeyn ringde polisen som stirrade ut ynglingarna i några timmar och sedan plockade med sig några stycken. Blir man satt i fyllecell i Visby innan klockan 21 en fredag kanske man borde se över sin levnadsstil för med tanke på hur det brukar se ut vid österport klockan 16 så är detta verkligen en bedrift. Sedan undrar jag över alla människors efterfester igår. Vad hände liksom. tro på fan att ALLA roar sig när jag inte är där. Vissa hade "hemmakväll", vissa "jobbade" och vissa drack i alla fall ärligt sprit. Ni vet väl vad man säger: när katten är borta dansar råttorna på bordet. Det är jag som är katten.
Sedan har vi ju nassarna och AFA. läste lite om detta för Madde som lite sett dagsljus idag. Hon var på väg till Fik@ i sin palestina sjal. Tokafan ryckte av sig den för det rusade runt poliser överallt och de jagade förmodligen afakids. Jag sa till henne att hon skulle skrika att det är GUCCI om någon närmade sig henne (polis eller eventuell nasse) eftersom afa kidsen förespråka en jämn inkomstfördelning på grund av deras egna misslyckanden och deras ickefungerande hjärnhalvor så ska alla stackars smarta människor tjäna 10 000 i månaden innan skatt. Med det sagt så förstår ni kanske hur resonemanget va. Ingen jävla afa kommer någonsin ha råd med Gucci, polisen har koll på märket (på grund av alla fejkprylar de beslagtar) och fattar därmed att hon är vettig och nassarna ger fan i henne för att alla de som är högre stående inom deras organisation går runt med Gucci kostymer och använder svåra ord som de lärt sig i Nationalenceklopedien.
Svammelinlägget
Eftersom jag slaviskt följer Cops och det inte börjar förrän 19.00 så har jag faktiskt tid att blogga lite. Sen ska jag ta fram min lilla bok om Berlin och sätta klisterlappar i ren studentanda på de sidor där viktig information finns (exempelvis var Gucci ligger - hoppas John tar med kreditkortet). Men först kan jag ju pladdra om min oroligt trista vardag. Dagens händelse är liksom min tripp till Coop, där jag köpte mjölk, bröd och en avocado. Det blir inte roligare än såhär. Det var dok extremt mycket roligare än standardkostnader och dylikt.
Whats up annars då? Jo, jag kollar bloggen 10 ggr om dagen, det haglar ju inte direkt med kommentarer. Jag tror att jag kommer leva i skuggan av blondinbella hela mitt liv. Men om jag bloggar om flingor i morgon så kanske 100 000 15 årringar läser skiten. Men de skulle aldrig förstå min bitterhet, det krävs en riktig människa för det.
Jaaa, ni. vad händer mer? I morgon blir det riktig hockey här i Ryssland när Nyköping kommer på besök. Förlorar de beror det nog enbart på jet-lag. Skönt att en grupp människor ska få åka till sveriges misärstat. Som ni förstår så är gotland fortfarande numero uno på min shit list. Och de stundande orkanerna hjälper liksom inte till så att de halkar ner på skalan.
För övrigt så bowlade jag igår. Jag är ju ingen Timmy direkt, fick 182 på nästan tre fulla serier. Men vad hade jag förväntat mig egentligen? Det är liksom inte min sport, det är inte ens en sport. Nus ka jag mysa ner mig i soffan, snällt vänta in cops och med stor entusiasm längta efter att John slutar jobba så han kan ringa mig. Jag är visst aldrig nöjd - antingen jobbar han för mycket eller för lite - What to doo huh?
Bittervecka eller fnittervecka?
Eftersom ingen vill prata med mig och Cops börjar klockan sju så har jag ca 26 minuter att slå ihjäl. Därför tänkte jag blogga. Vi närmar oss en bittervecka, med bara plugg. Hade jag enbart vara tvungen att plugga internredovisning så hade jag inte surat ut fullt och helt men när oganisationsarbetets färdigställande hänger över mig likt ett grått moln så suger faktiskt livet. Men jag antar att folk har större problem. Dock är dessa extremt vitala för mig.
Helgen, som vissa utav er vet, spenderade jag på Fik@. I fredags var jag så extremt nervös att jag va tvungen att vara på plats runt 16.30. Jag lugnade dock ner mig runt 19 och insåg att det mesta satt i ryggmärgen. Att vara servitris är tydligen som att cykla. I övrigt så flöt kvällarna på och jag tror att jag skötte mig. Den enda incidenten var väl att jag glömde en och annan pryl och att Jim Merkell drog en springnota. Men det va ju inte mitt fel. vem ska dricka treorna egentligen Jim, du eller Elin?
Efter en ganska lång arbetslördag begav jag mig till Tellus. jag minglade runt bland folket som en stinkbomb eftersom jag inte var förutseende nog att ta med mig andra kläder n de jag jobbade i. Tur att jag har kille så att jag inte behövde ragga. Det fanns dock andra i lokalen som likt mina whitetrash dagar försökte knipa åt sig en och annan round table kille. jag undrar verkligen om det känns bättre bara för att man ligger med en rik kille som aldrig hör av sig igen, enbart för att han hade dyr kostym, några medaljer och fluga. Vissa nyköpingsbor har svaret på detta men jag tänker inte söka svar på frågan i någon vidare utsträckning. Synd bara att det såg ut som att de inhemska stekarna inte hade varken pengar eller sällskap för natten när de begav sig från Tellus. Va det värt det?
Vad mer kan jag berätta? Kanske att jag tror att jag har gjort en medicinsk upptäck. Numera är det nämligen möjligt att få en finne i läppen som sedan utvecklas till en krater som gör att det ser ut som att man har fått stryk. Så såg jag ut när jag presenterade min gruppuppsats. jag kan säga er att jag ljuger hellre och säger att John slår mig än erkänner att jag fått en finne i läppen. De är ju äckligt. Svullnaden har dock börjat lugna sig och jag kommer att återgå till det normala inom en snar framtid.
Idag, i morgon, en annan dag.
Hej alla läsare. Ursäkta för att jag inte bloggade igår, men jag va tvungen att läsa alla kommentarer jag fått efter min återkomst till bloggandet. Det va en, fatta piken. Men tack AC för en spontan reaktion. Jag önskar också att håret bara kunde falla tillbaka och att jag tappade de kilo jag fick på köpet när jag klippte av mig håret. Ska kolla med min frisör hemma om hon kan fixa en hårförlängning med grön ton. Annars kanske någon annan blondin på gotland kan donera lite hår, ja alltså någon som också kan skratta sig lycklig över de gröna slingorna man får gratis. Go Green.
I övrigt så tror jag att min framtid börjar falla på plats. jag tror jag har hittat den masterutbildning jag vill gå på. Götet om två år är det som känns bäst. Men som sagt, vi får väl se. Det kanske kan startas någon störd utbidning i Kalix, med tanke på hur jag väljer mina studieorter.
Dagens dilemma. Ska jag ta lyxyacten hem till nypan i morgon eller ska jag misärsupa i Visby? det är tufft nu. Längtar hem, har tid att åka hem, men har banken tänkt att förränta mina pengar med cirka 300 & de kommande dagarna? I dont think so. Det verkar som att inte bara Island närmar sig en konkurs, även jag påverkas av finanskrisen. Jag känner mig som banken i USA som konkade. Och lånemöjligheterna jag har i dagsläget är väl Finaxtelefonolån eller sms:a låna. Dock tror jag att den räntan inte är 0.000001.
För övrigt fösökte jag snappa upp några visdomsord från Thomas Bodström idag. Ehh, ja han sossen. Han lärde ut lite trix som ministrar använder i retoriken som absolut inte betyder någonting. "De ska göra allt i sin makt för att för att inte förvärra situationen och de ska också vidta alla eventuella åtgärder som behövs". Detta betyder ingenting, menar han. jag håller med. Kändes som pappas visdomsord om att spara, skapa en buffert och sluta shoppa. Jag ska också vidta alla eventuella åtgärder för detta pappa. Jag ska alltså göra ingenting. Det är ju det jag är bäst på.
A trip down memory lane
Efter en fika med Jossan sitter jag nu hemma och drömmer. Framförallt tänker jag på tider då jag hade råd att shoppa och älskade kläder som jag faktiskt hade råd med. Nu råder sämre förhållanden. och jag gluttar just nu på Gossip Girl, ett program som är skapat för habegäret. med nu till dagens höjdpunkt. Stövlarna jag drömt om hela hösten har blivit en rea-vara. och som student skäms jag inte för reafynd. Från 1099-799. Jag tror minsann att jag ska shoppa inom en snart framtid. Hittade dessutom en snygg skjorta på Gina, som jag hoppas kunna fynda när jag är i Nypan nästa gång jag besöker den lilla staden.
Nu till en annan "trip". Nu när min rafflande story om grönt hår är ute, drabbade mitt öde mig och jag fick tänka tillbaka på tiden med långt hår. i miss those days. Så jag tänkte lägga ut en bild från den underbaraste resan jag någonsin har gjort, min lilla tripp till Roma med Madde. Här med lilla Vanessa, Sophie, Madde och Max. detta var innan jag trillade från muren utanför art, när jag satt ner på en mur. Det sa plopp och sen satt den inte så glamorösa Carro på marken och kom inte upp. Pinsamt. Det var det värt.
Nu ska jag äta studentkvälsis. Det blir en macka med gurka och stekt ägg. A'int life a bitch?
Mitt hår är grönt - mitt liv är över
Om man spenderar en helg i soffan så är man pigg och lite mer kry en söndagsmorgon klockan 09. detta är mitt liv. Som den tråkmåns jag är har jag bara softat hela helgen. vad har hänt egentligen? Förr i tiden tog jag alla chanser som bjöds till att dricka sprit, nu är jag inte ens en toffel, jag är värre än så. Men jag är i alla fall frisk. Jag försökte ta tips från Jossan igår och dricka ett glas vin i soffan och mysa, trots ensamheten. men allvarligt, vin när man är själv smakar bara surt. jag tror vin ska drickas i grupp. Nåväl, Jossan det lilla dampbarnet bestämde sig klockan 22.40 att hon skulle ge sig ut i nattlivet. En timme senare sov jag. Jag är glad över att hon inte kan påverka mig. Då hade jag säkert varit sjuk och bakis idag.
Jag kanske har glömt att berätta en sak för er läsare. Dagens sanning är att jag har fått grönt hår. Kalkvatten och gamla ledningar i ett hus kan ge blondiner gröna nyanser i håret. ja om man bor på Gotland ja. Så ni övriga 96 % av befolkningen behöver inte oroa er. Känns inte detta som det värsta bakslaget i mannaminne? Jag är ju bitter i grund över höst och vinter på Gotland och jag kanske förtjänar en dänga av Gotlandsguden, men fan grönt hår det är bara ren elakhet. Vilken bedrövelse. Tror inte att jag kommer bli Gotlands mest kända lobbyist efter detta.
Tänkte låta fettet röra lite på sig idag också. En promenad i höstblåsten känns alldeles lagom. Blåser det så mycket som jag tror så tar det väl 5 minuter att blåsa till Slite. men det blir väl en längre väg tillbaka. En tvådagarspromenad uppskattningsvis. Men det kan rumpan behöva. Det är ju synd om jag ska behöva flytta till Frankrike och bli den fetaste kvinnan i Paris, redan innan jag börjat äta croissanter. Måste för övrigt skriva ett brev till skolan där jag rekommenderar mig själv till att få åka, funderar på att bara skicka en bild och betygen. Det är väl bättre än bara en massa svammel om hur bra jag är och hur mycket jag kommer utvecklas. Bilden kommer såklart vara grovt retuscherad, så va inte oroliga, jag skickar ju inte en rättvisande bild på mig själv. Jag är inte tokig.
Krämpor - Life is a bitch!
Två veckor och tre dagar sedan. Japp, det va så länge sedan. Och jag har suttit och lovat att jag ska bättra mig på att blogga, men icke. undrar varför jag har tappat motivationen. Men idag känner jag för att plita ner lite för er skull, alla min fans. Det är nämligen storm på ön, så någon mysig lördgaspromenad är inte att tänka på. men mys i soffan är att tänka på.
Var ska vi börja? Vi börjar med krämpor och gnäll. I en och en halv vecka har jag nu gnällt över krämpor i magen och nu senaste enn halsmandel stor som ett ägg och feber. Sedan ska det gnällas på skolan. Grupparbeten in my face and all over the place. det är bara på små skolor man överöser stackars studenter med skiten. Hela våren gick ju ut på att ha tentaångest i fyra dagar och sen va det över. Nu är det 10 veckor med feber och magkatarr. Life is a bitch.
För att nu gå vidare till sen senaste statistiken. Låt mig presentera Gotland för er. Här har vi högst alkoholism i landet, gotlänningar röker som galningar, antabus är lika vanligt som lättmjölk och de lider av fetma. Så om jag börjar dagen med en 75:a vodka, ett paket röda prince, lite antidepressiva en pizza, en påse chips och toppar detta med en Big Mac har jag inte ett skadligt beteende, jag är bara gotlänning. Life is a bitch.
Vad mer? Fanny och Mia besökte Nyköping förra helgen, trots att jag led av stora smärtor. Jag visade vilken hulk jag är och bet i det sura äpplet. Det var det väl värt. Att lyssna på Fannys historier en stund kan få vilken sjukling som helst att le. Jag ska be henne gästblogga och berätta om hur hon snattar cashewnötter på ICA och för att ta sig ur situationen ropar hon till sin kära stefan att han ska leta efter oxfilé för att hon ska verka vara en bra kund. Kanske svårt för vanliga människor att förstå detta, men vi få som förstår Fanny vet att detta är en vanlig dag i hennes liv.
Hmm, nu till mig fredag i Visby. Vi var på hockey igår. Ett rafflande drama men dock förlorade Visby. Konstigt det där, för medelåldern i det andra laget var 17,25 eller nåt och en kille va 1,67 lång (kort?). det fick tankarna att flyta ivåg till mighty ducks filmerna. Men jag såg ingen Goldberg... eller något flygande V. Det var mer som trashockey. Dessutom ropade de ut i högtalarna och bad publiken att dämpa sig lite med tutorna för de hörde inte domarnas signal i sekretariatet. Skaffa nytt jobb eller hörapparat? De kanske trodde det va curling...
Och nu ska jag bara avsluta med att jag ska flytta till baguettland. Hajar ni!? Jag blir ingen partyprinsessa i Rom igen, jag blir en fattig tiggare vid Eiffeltornet. Men jag hoppas på att komma hem med ett par Loboutine skor, undrar bara vem som ska köpa dem till mig. Mamma, pappa, Madde eller John? We will se...
Nu är det dags för denna lilla flicka (snart 23!!) att laga lite mat. Vill också gratta Madde som fyllde 26 igår. Gamla tantsyster. Gillar henne ändå. Och så vill jag skicka en kram till mormor och morfar som har varit med om mycket den här veckan. Älskar er alla.
