Labambola

Skolan är i princip över, förutom alla final exams. De känns mer som högstadie prov än som äkta tentor. Men jag ska ge dem en chans. Det betyder att Frankrikevistelsen börjar närma sig sitt slut. det är bitter/sweet. Paris är en stad där man kan göra massor, och jag har vänner från hela världen som hittar på roliga saker nästan var dag. Men hemma har jag ju allt som är mitt. Vänner, en riktig skolan, en underbar pojkvän, en underbar lägenhet och ett språk jag pratar. Jag har även en inkomst. Det har typ inte trillat in pengar på kontot sedan januari. Det är bittert. Dessutom bor jag ju i ett ruckel och betalar en hel del för det. Vi är ju som sagt fem i lägenheten och det finns nog få som är lika bittra över detta som jag. Alla förutom Ellinor är grisar. Riktiga grisar. Som aldrig lärt sig ordet respekt eller " det är fult att ljuga". Ibland somnar jag på natten med det enda hoppet om att de ska finna soprummet nästkommande dag. Men var dag blir jag besviken. 

Jag har även utvärderat skolans administration i veckan. jag avslutade enkäten med: This School is a Playground. Ni fattar va?? Det är obligatoriskt för alla studenter att ta med sitt student-id card på tentorna. Men idioterna glömde göra ett till mig. Det är ungefär så Frankrike funkar och det är ungefär så frankrike har behandlat mig. Men jag har lärt mig mycket också. Det finns ju några smarta elever och en smart lärare. Jag har som sagt vänner lite här och var i världen nu, vilket är underbart. Jag kan prata engelska riktigt bra nu och jag har verkligen haft några extremt roliga dagar/kvällar här. Sånt som man kommer minnas för livet. Men det är dags att säga farväl snart. Men först ska jag bara dricka en massa vin med vännerna, plugga lite, charma nån stackare ute på flygplatsen så jag får med mig alla grejer hem uatn att bli barskrapad. Sen ska jag mest mysa i Johns soffa, plugga nationalekonomi och äta kött. Icke att förringa, jag ska besöka Gotland för fan jag har saknat det lite, och nu splittras ju gänget upp så några underbara dagar sär ser jag fram emot. Håll till godo...