Labambola

Den senaste tiden har jag haft mycket tid till att se på tv. Framför allt för att jag har tenta-pluggat & för att jag nu är ledig från skolan i nästan en vecka. Och de senaste dokumentärerna jag bevittnat är inte om bush eller apartheid, de har handlat om fixeringen i Los Angeles & Hollywood att kvinnor numer vill vara en "size zero". Jag kan säga att jag kommer alltid att tycka att smala kvinnor är vackra, modeller, skådisar , ja de kan vara vad som helst. Men jag kan stolt säga att size zero inte är vackert. Nu jublar Madde.

Kläder på smala kvinnor sitter bättre. Det är ett faktum. Annars skulle modeller kunna vara i storlek 40. Like that's gonna happen.

Men jag tror det har gått för långt. Nicole Richie, Victoria Beckham, Teri Hatcher är de som är mest omtalade. Igår såg jag på en dokumentär på 3:an om detta fenomen. Där skulle en brittisk kändis bli en size zero på 30 dagar. Hon lyckades. Tillsammans med Bootcamp Bob (tror han hette så) fick hon hjälp med träning och kost. Kosten bestog av gröna växter. Allt grönt var okej, men tex alla färgranna grönskaer innehöll för mycket klohydrater. Det är ju sjukt. Grönsaker med för mycket kolhydrater. Detta inspirerade mig inte till att enbart äta gurka och sallad i ett år kan jag säga, men jag tror på ett hälsosamt liv och bra kost. Detta är inte hälsosamt eller bra kost. Så idag slår jag fast: Jag kommer aldrig bli en size zero, för att jag inte vill, vill INTE!

I mitt huvud idag.

• Letade fram min gamla Mp3, med musik från Rom, ett leende på mina läppar kommer att stanna hela dagen. Det är en annorlunda blandning. Jag lyssnade bland annat på boten anna. Sick.
• Dagens mest spännande grej. Jag följer på min dator hur många reservplatser det är kvar tills jag får gå på något av spinningpassen i kväll. Det är en till på varje pass som måste avboka. Spänningen stiger.
• Något jag kom på idag när jag såg på Oprah. Yoga kanske är något för min stela oböjbara kropp. Kanske jag ska vågra prova. Kanske.