En hyllning
Dagens bloggande handlar om en hyllning. Men jag lovar den tillskrivs absolut inte Madde. Hon är dock källan till denna hyllning.
Min syster får inte låna vilka saker som helst av mig. Men igår fick hon låna en väska. Min älskade Valentino väska. Italienköpt och allt. Så som Valentino ska inhandlas.
Efter en kväll med handboll bestämde vi oss för att bege oss till G:a Masters. Fantastiskt trevligt ställe, gott Rosé vin och framför allt fantastiska ägare. De bjöd till och med systrarna Gustafsson på shot, helt utan anledning. Motiveringe var att två trevliga snygga blonda tjejer förtjänar en god shot. Det blev man ju säkert inte stolt över. För faktum är att det enda jag lyckats med under kvällen var att spilla ner Madde med ett glas vatten, och jag hade även sönder glaset. Pinsamt & sant.
Hur som helst, för att återgå till hyllningen. Vi gick ifrån stället, kom ca 10 meter sen kom servitören ut efter oss. Madde hade glömt Väskan med stort V, och jag kan säga att jag skiter i vad hon hade i den, det är ju väskan som är viktig för mig. Hyllningen skulle därmed kunna gå till servitören, men den går till Valentino. För att han är en viktig del i mitt materialistiska liv. Jag ägen en väska, men jag kommer aldrig sluta önska att jag en dag har råd att köpa en Haute Coûture klänning. En sån där grej som man behöver ni vet.
Mannen ska dra sig tillbaka efter 45 års designande. Om jag inte vinner på triss i morgon får jag köpa en klänning med märket Valentino, som inte är designad av Valentino. Jag får väl leva med det, men mannen ska hyllas. Och det är detta jag gjort idag.
Dagens succe och dagens svarta kamel
Jag har för första gången gjort vit chokladmousse. Den är grym.
Kamelen får pappa och mamma. Mamma för att hon köpt en Furla väska till sig själv och inte till mig. Hur kan man göra så? Pappa för att han inte köpt en Gucci väska till mig, mamma sa att den bara kostade 18 000. Är det dyrt? Nej, inte i min värld, så länge inte jag betalar. Det borde ju vara ett kap.
Min syster får inte låna vilka saker som helst av mig. Men igår fick hon låna en väska. Min älskade Valentino väska. Italienköpt och allt. Så som Valentino ska inhandlas.
Efter en kväll med handboll bestämde vi oss för att bege oss till G:a Masters. Fantastiskt trevligt ställe, gott Rosé vin och framför allt fantastiska ägare. De bjöd till och med systrarna Gustafsson på shot, helt utan anledning. Motiveringe var att två trevliga snygga blonda tjejer förtjänar en god shot. Det blev man ju säkert inte stolt över. För faktum är att det enda jag lyckats med under kvällen var att spilla ner Madde med ett glas vatten, och jag hade även sönder glaset. Pinsamt & sant.
Hur som helst, för att återgå till hyllningen. Vi gick ifrån stället, kom ca 10 meter sen kom servitören ut efter oss. Madde hade glömt Väskan med stort V, och jag kan säga att jag skiter i vad hon hade i den, det är ju väskan som är viktig för mig. Hyllningen skulle därmed kunna gå till servitören, men den går till Valentino. För att han är en viktig del i mitt materialistiska liv. Jag ägen en väska, men jag kommer aldrig sluta önska att jag en dag har råd att köpa en Haute Coûture klänning. En sån där grej som man behöver ni vet.
Mannen ska dra sig tillbaka efter 45 års designande. Om jag inte vinner på triss i morgon får jag köpa en klänning med märket Valentino, som inte är designad av Valentino. Jag får väl leva med det, men mannen ska hyllas. Och det är detta jag gjort idag.
Dagens succe och dagens svarta kamel
Jag har för första gången gjort vit chokladmousse. Den är grym.
Kamelen får pappa och mamma. Mamma för att hon köpt en Furla väska till sig själv och inte till mig. Hur kan man göra så? Pappa för att han inte köpt en Gucci väska till mig, mamma sa att den bara kostade 18 000. Är det dyrt? Nej, inte i min värld, så länge inte jag betalar. Det borde ju vara ett kap.
Kommentarer
Trackback
