Visby = återkomst till bloggande
Hello ensamheten, hello döden. Jag är tillbaka i Visby sen en vecka tillbaka. Kan man tänka sig. dock hade jag lyxen att slippa vara ensam mer än ca 12 timmar. Min kära vän David körde ner mig till mitt tropiska ö och stannade sedan i dagarna två för att se hur vi öbor super. Jag körde klassisk stil, all in och vingla sedan hem på cykeln. jag höll faktiskt bara på att köra över tre personer på väg ner till bakterieluckan. Kan man tänka sig. jag tror jag har förbättrat min cykelförmåga på fyllan. Nu skulle Madde vara stolt. jag var även en duktig hemmafru när David var på besök. Maten stod alltid vällagad på bordet och disken diskades. Vilket kap jag är. Detta vet ju John. Det var ju därför han kom hit. Så nu har vi bevisat att vi kan vara utan varandra i två dagar och några timmar. Denna höst kommer ju gå som smort. Vi har i alla fall haft en jätte mysig vecka. Dock fick vi en riktig lunchchock igår. Vi skulle bara inta lite lunch i solen på en restaurang som var både äcklig och dyr. Sodavattnet gick bara loss på 27 kronor och det legendariska Gotlandskranattnet med lite is i landade på 12 konor. Kalla mig snål, men allvarligt jag vill inte ha kalkvatten som kostar 12 kronor. Jossan erbjöd mig att dricka vatten från hennes toa, gratis. Jag tror det kommer smaka bättre. Men men, mitt sällskap under lunchen var ju det bästa man kan ha, min John.
Nu ska ju smartmånaderna börja. Jag vet inte hur jag känner inför detta. Men jag tror jag ska klara mig igenom detta. Budgetering är det jag ska sikta in mig på först, tillsammans med organisation. Jag följer ju ständigt min budget och organisering är ju mitt mellannamn. Typ.
Jag måste ju berätta lite om min pappa. Det var ju alldeles för länge sedan. Men jag tror ni kommer förstå mig efter "the story has been told". Allt började med tisdagen den 26. pappa ringde (dum som jag är trodde jag bara han ville kolla hur livet på ön är - tji fick jag) och han ville bara påminna mig om att jag nu fått lön (dööh - tror ha att jag missat detta) och det var dags för casha in lite för hans del. Jag var dock lite upptagen så jag bad honom ringa lite senare. Stackars pappa har så dåligt cashflow att han måste kräva in småslantar från sin fattiga dotter. Om jag kommer vara tvungen att bo på gatan får ni skylla på pappa. It wasn't me. Nåväl, herr Gustafsson ringde inte, utan mailade. Mailet hade ämnet: Indrivning av skulder. Det följdes av en specifikation av skulder (skulle vi vara oense - har pappa antecknat allt så jag kan få allt in i minsta detalj, datum, ja rubbet) och kort och gott avslutade han med Lev väl. Snacka om att sticka någon i ögonen, lev väl?? När du snor mina pengar. Jag lever nu på samhällets botten, tack pappa.
Nu till mitt favvoämne för augusti månad. Madde och Markus. Här är det senaste skvallret vänner. Madde - den galningen - åkte ut till Oxelösund !! för att gå på kalas med Markus. Hans systers man fyllde 40. (det va gammalt - hur gammal är Markus egentligen - ska kanske starta en bettingtävlig där man får gissa hans ålder. Maila ert svar till mackantheoldie.com) Nåväl tillbaka till min huvudpoäng. Vem åker på släktkalas med någon så snart in i träffandet?? Johns familj/släkt fick snällt vänta till påsk. Då hade vi ju träffats i 10 månader. Det trodde jag var lagom.
Kommentarer
Postat av: Carina
Haha, jag håller med dig! För mig tog det drygt ett år.. :) Hoppas du mår bra ner på ön, puss
Postat av: john
Jag blir glad av din bllogg och dig min underbara men är inte layouten och stilen på din blogg förbannat dålig? Puss!
Trackback
