The world is moving

Jag ska ha min lesbiska debut idag. Tydligen ska jag hem till Jossan på pardate, men med ojämna par så blev min lott att vara Yasmins date. Spännande. Men jag antar att vi får vänja oss nu när toffeljossan ska toffla. Jag blev ju glad över inbjudan, det trodde man ju inte. Dock ska jag hålla min cykel borta från henne idag, men vet ju aldrig vad som händer. Hon har dock kompenserat mig lite efter lördagens bestulning. Hon tog med cykeln till skolan i går men sköt den upp för backen. Dessutom hade hon med sig en chokladkaka som plåster på såren. Nu kan jag ju inte hata henne längre. 

Sedan vill jag bara skicka ut en varning till alla Visby-bor idag. Känner ni att marken vibrerar så är det inga talande transformersbilar som attackerar och inte heller 2000-talets Pearl Harbour Attack. Det är jag som ska jogga i skogen. Och med alla laster (i form av otränad kropp) kan detta avspegla sig i lite rubbningar i marken. Detta ska dock inte alls ta för lång tid så bara vänta på att det ska passera. 

Igår trodde jag att den största händelsen sedan månlandningen hade inträffat. Mamma har nämligen lämnat spår i bloggen i form av en kommentar och avslutade med en smiley. Hör och häpna. Dock ringde hon idag och erkände att det var Madde som fick skriva åt henne. Så jag antar att jag får vänta på denna revolution. Men jag tipsade henne om att skaffa en Mac, då kanske hon lär sig. Hon påpekade även att jag borde lägga in bilder på snygga killar i stället för min mor. Men som hennes avkomma måste jag ju hedra henne. Dessutom växer ju inte snygga killar på träd i Visby och jag har spenderat en månad här så några bilder kan tyvärr inte publiceras. Undra vem som är mest besviken, jag eller mamma?

facebook roar mig stundtals väldigt mycket. jag har fått en ny vän där. Egentligen är det inte en vän utan en person som jag och Fanny hatar innerligt. Dock har han publicerat bilder från en fest som var hemma hos honom, för två år sedan! Tänkte sno dem så ni får se vad livet i Rom bjöd på. Saknar det ju så mycket. Sedan behöver ju inte min längd på kjolen kommenteras något avsevärt. Det var ju ett vinnande koncept DÅ!
  Alessio, Fanny & Luca                                      
 De första timmarnas törstsläckare på vårt älskade Art Café.                                    
 Blommorna var på oss. 




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0