Labambola

Introspektion. Jag tjatar på andra om att detta är en viktig del av en persons självutvärdering. Men herregud, tro inte att jag är bra på detta. Snarare tvärtom. Nu ska jag inte använda bloggen som någon slags självömkande klagomur. Men helt ärligt, jag undrar vad jag håller på med. Jag tror att hösten i Nyköping kanske gjort mig lite väl svart och vit. Och jag har uppenbarligen fastnat vid att allt jag gör måste definieras. Men jag kanske ska tänka till en extra gång i framtiden och inte gå händelserna i förväg. Lilla Carro ska tänka om. Allt detta rann på något sätt över mig igår då jag nästan spenderade två timmar på gymmet. Men det va inte träningen som kanske va det som upplyste mig om hur konstig jag är. Det va snarare Backstreet Boys. Hahah, kan låta konstigt men när jag lyssnade på låten "I want it that way" så slog det mig att det är ungefär så jag funkar. My way or the highway. Jag ska nog vakna upp i verkligheten och börja anpassa mig. Jag hoppas att det är en riktigt kall vår i Visby så att vindarna där kan få mig att vakna. Och så ska jag nog ringa ett telefonsamtal och berätta att jag förmodligen är lika konstig som jag framstått, men vid närmare övervägande så kanske jag bara tänkte lite fel. Jag tänkte lite för mycket. Och jag hade så fel.