Labambola

Som lillasyster söker jag mig alltid till storasyster för tröst. Okej kanske inte alltid, men oftast. Hon ringde när hon var på väg till tåget och då hade jag ju chansen att klaga lite över min ånget. Som jag alltid gör. Då, mitt i mitt klagande, började hon gnälla om trapporna till tåget i Södertälje syd. Är det mitt fel att hon arbetar i ett u-land eller? Då var hennes svar att hon minsann inte har tvingat mig att börja plugga. Men indirekt så har hon ju det. Vem vill vara den misslyckade (dock snyggare) systern? Så hon tvingade mig alltså. Men tro inte att hon slutade där. Efter att linjen brutits ringde hon upp mig när hon var hemma. Då var det synd om henne för att hon diskade. Sedan slängde hon bara i mitt ansikte att hon minsann får lön i morgon och att hennes skatt var större än hela min månadsinkomst. Om inte hon har en skattesats på typ 80 % är mitt liv orättvist. Detta var alltså dagens pep-talk. Undrar vad hon kommer säga de nästkommande två dagarna? Hon började ju lite lätt igår liksom med att berätta att hon kanske ska få åka till Frankrike och Holland med jobbet. Tack för mjukstarten. Men hon är säkert värd det nu när hon jobbat i lite mer än två veckor. Ledsen syrran, men det finns bara ett ord för dig idag. BITCH (eller om du föredrar PUTA). Syns bara att våra blodsband gör att jag måste älska dig ändå. Dock inte villkorslöst.