Bomullshuvudet
Jag har bomull i mitt huvud. Allt känns konstigt och tankarna passerar inte riktigt där inne. Emellanåt undrar jag om någon hällt vatten i mitt huvud så bomullen har blivit tyngre. Men jag har en klarhet. Jag förstår nu hur olika jag och min far är. Jag skulle efter dagen i skolan utföra en gruppuppgift i extern redovisning. Bokslut,bla bla bla, balanskonto, bla bla bla. Allt jag hör är bla bla bla. Vi skulle göra 25 verifikationer, vilket sa mig max en timmes arbete. Sedan kanske det blev mer typ 4 timmar. Det jag vill komma fram till, jag fattar ingenting. Och i bokföringsvärlden är min far som lyckligast. han gör det för att han tycker det är kul. Förstår ni nu varför jag som människa är lite vanskap (mest på insidan)? Och hur olika vi är? Efter detta konstaterande ringde jag min syster och frågade vad det är för fel på henne, då hon också gillar detta och just nu gör bokslut. Hon kan va slut. Men hon har ju en fördel, hon får betalt. Ska kolla om Jossan och Yasmin kan tänka sig att betala mig i morgon. Vore ju kanske på sin plats.
När jag ändå talar om Jossan. Hon är lite orolig för att hon framställs som lite halv psyko i min blogg. Den retoriska fråga är då: Vem eller vad framställs normalt? Är man inte onormal om man självmant väljer att befinna sig i mitt liv som min vän. Det kan ju jag tycka. Sen är det en annan femma att hon är lite psyko. Men medvetenheten som människa om att man är lite snevriden brukar underlätta och förklara en hel del. - Nu sitter Madde säkert och tänker att hon är fullkomligt normal, men snälla lilla du, du kanske är konsitagre än de flesta - Nu har jag berättat hemligheten. Sorry alla ni som tror att ni lever ett notmalt liv. Så länge jag inte ser gröna gubbar är jag glad.
Dagens kommande händelse
- Visby Roma-Nynäshamn. Skräckmatchen för några månader sedan. För mig alltså inte för spelarna. Jag var bakfull och Nynäshamn hade två supportrar som va utveckligsstörda och besatta av trummor och tutor. I say no more. Idag får Visby revansch i matchen och jag på läktaren. I hope.
